Titel: Husförhörslängd
Skrivet av: Eva Dahlberg skrivet 2005-12-19, 18:00
Ulrika, du bör nog låna en av de olika läroböcker i släktforskning som finns, se här. Per Clemenssons bok har många bra illustrationer, men även Elisabeth Thorsells bok är bra.
En husförhörslängd är uppbyggd på olika sätt genom århundradena, men en sak är säker - mycket letande kan det bli ... Vissa år kan husförhörslängden vara alfabetiskt ordnad efter byarna, ett annat år har prästen gått i en annan ordning. Går de inte alfabetiskt brukar det finnas ett register.
En person som är skriven i en församling ska finnas med - i alla volymer under den tid han eller hon bor i församlingen. Först hos sina föräldrar som barn, sedan flyttar personen kanske runt i församlingens olika byar och gårdar som dräng eller piga.
Det bör stå inskrivet på sidan varfirån han/hon flyttar, inte bara från en främmande församling utan även inom församlingen, en gård eller en sida. I slutet av 1800-talet står ofta från GB x eller från x (från sidan x i den gamla boken) och till NB x (dvs till sidan x i den nya boken).
Med andra ord, för att bli konkret - om du har en siduppgift från en födelsebok, dödbok eller vigselbok, så går du in på den sidan i husförhörslängden. Har du bara en uppgift om en by eller en gård, så får du leta sida efter sida.
I en del församlingar (t.ex. Karl Gustaf i Norrbotten) där jag vet att du forskar så kan det finnas alfabetiska listor längst bak där tjänstefolket i församlingen finns, antingen under förnamnsinitial eller efternamnsinitial.
Hälsningar, Eva
PS. Eftersom du själv skriver på annat håll att du har forskat fram uppgifter både på 1800-talet och 1700-talet, så är det lite svårt att veta hur man ska svara på din fråga. Du bör ju ha använt husförhörslängder. Är det ett konkret problem du har i en viss församling så kan det vara bättre att fråga under den församlingen.