Titel: Husförhörslängd
Skrivet av: Kurt Persson skrivet 2002-01-15, 23:32
Husförhör under andra halvan av 1800-talet Enligt ”Minnen och anteckningar från Gärdslövs och Önnarps pastorat i Vemmenhögs härad (M-län), av Viktor Åkerman (1858-1930, kyrkoherde i detta pastorat 1883-1930)
Husförhören, som också hörde till familjehögtiderna, förättades rotevis efter byarna och vanligen i mars med omgång inom roten. De lystes på i kyrkan söndagen innan, och tösen eller någon annan från stället, där förhöret skulle hållas, fick brått hem och säga ifrån. Då blev det bud till slaktaren och möllan. Brygget sattes på, och gillet reddes till. Och detta blev vidlyftigt, ty de kommo alla, hela roten inställde sig, äldre som yngre. Och som det lästes under dagarna före. Jag minns från mitt hem, huru det lästes i folkstugan. Pigor och drängar, och alla läste högt och hörde varandra i ”frågebogen”. Så kom den stora dagen, och prästen ropade upp alla efter ”husförhörslängden” och antecknade där de, som voro närvarande. Sen börjades förhöret. Vanligen först innanläsning sedan ”utantill” och till sist ”förståndsfrågorna”. Under förhöret bjödos töserna 2 och 3 åt gången på risgröt och kaffe i köket. Och i drängkammaren bjöds drängarna, också några i sänder, av drängen brännvin, bröd, smör och fläsk av husfolkets förråd. Verkan därav uteblev ej. De lågo fulla på gödselhögen och i loggolvet. Men de äldre, mannar och kvinnor, bjödos på middag, som serverades i stugan och i ”bästuen” och bestod mest av fläsk och fårkött eller höns, således av eget förråd. Ofta bjöds även kakor, vanligen medförda av någon släkting eller anhörig, som bjudits närvara, merändels krumkakor eller spettkaka. Oftast stannade kyrkoherden, och även klockaren, som var med och sjöng vid förhören, till middag. Under mina tidigare prästår voro dessa förhör ännu i bruk, men äro numera alldeles slut här nere bland oss. Uppåt landet lära de ännu förekomma i vissa stift, men jag skulle tro, att den nya vind, som drager fram över hela vårt land, skall blåsa bort dem även där.