NULL
Skriv ut sidan - Ensamrätt till Sveriges historia?
Anbytarforum
Titel: Ensamrätt till Sveriges historia?
Skrivet av: Anders Andersson skrivet 1999-06-09, 22:51
Katalogskyddet är något av en katt bland hermelinerna, men jag har svårt att se hur det skulle kunna utnyttjas här. Det tillkom vad jag vet i och med 1960 års upphovsrättslag, men räknas inte som en egentlig upphovsrätt, utan som en närstående rättighet (det är därför som skyddstiden är så mycket kortare), och har länge saknat motsvarighet i andra länder (man kan t.ex. inte åberopa Bernkonventionen gentemot kopiering i USA av i Sverige framställda kataloger som i övrigt saknar verkshöjd).
Katalogskyddet är tänkt för t.ex. telefonkataloger, vetenskapliga tabeller, ortregister till kartböcker och liknande, där varken de enskilda uppgifterna eller sammanställningen i sig har verkshöjd (dvs är resultatet av något kreativt skapande). En katalog kan dock åtnjuta skydd även som litterärt verk om den ger uttryck för upphovsmannens kreativitet, exempelvis om han har gjort ett personligt urval - de i mitt tycke 100 bästa filmerna och liknande. En mekanisk uppräkning av de 100 senast producerade filmerna i alfabetisk ordning kan däremot knappast erhålla upphovsrättsligt skydd, utan bara katalogskydd.
Skyddet gäller vidare enbart mot kopiering av den ursprungliga sammanställningen, inte mot identiska sammanställningar som gjorts oberoende av varandra (ok, jag medger att jag inte är jurist och egentligen inte har någon fackkunskap på det här området, men jag gör vad jag tycker är en rimlig tolkning). Att tidningen Forskning och Framsteg (http://www.fof.se/) har lagt ut sitt artikelregister på nätet hindrar mig bara från att kopiera just deras register och sprida det vidare, inte från att gå igenom mina årgångssamlare och göra ett eget artikelregister med i praktiken samma innehåll.
Slutligen kan katalogskyddet bara åberopas mot kopiering av hela eller väsentliga delar av sammanställningen, inte mot att man plockar uppgifter här och var ur densamma. Det kan rentav vara så att det urval av uppgifter som jag hämtar ur någon annans alfabetiskt ordnade katalog erhåller upphovsrättsligt skydd (mitt personliga urval), trots att den enda källa jag nyttjat bara åtnjuter katalogskydd!
Så, på vad sätt skulle SVAR:s samling av mikrokort utgöra en katalog som åtnjuter skydd enligt ovannämnda paragraf? SVAR:s intellektuella bidrag inskränker sig vad jag kan se till mikrokortens numrering och de nyproducerade titelarken i början av varje volym. Ingetdera torde åtnjuta verkshöjd, medan katalogskyddet passar för SVAR:s mikrokortkatalog snarare än för mikrokorten i sig!
Även om kortsamlingen skulle utgöra en skyddad katalog, så förefaller det som om jag måste kopiera stora delar av samlingen i samma form som SVAR givit den, dvs med samma kortnummer och i samma ordningsföljd, för att jag skall kunna anses ha inkräktat på SVAR:s rättigheter. Att bara kopiera några enstaka socknar räcker knappast, och min ambitionsnivå sträcker sig inte ens så långt...
Jag har sparat slamkryparen till sist. Du citerar helt korrekt ...eller vilket är resultatet av en väsentlig investering..., och det här kan vara en riktig luring. Formuleringen är ny; den fanns inte i 1960 års lag utan tillkom nog häromåret när Sverige inkorporerade de senaste direktiven från WIPO eller EU om saken. Det hölls en WIPO-konferens i Genève i december 1996 (http://www.public-domain.org/wipo/dec96/dec96.html) där frågan om upphovsrätt till databaser var ett av diskussionsämnena, och troligen kom tanken att göra finansiella investeringar rättighetsgrundande därifrån.
I Sverige är detta så nytt att 49 § antagligen inte har hunnit prövas i denna skepnad än, och jag säger som politikerna som röstade fram PUL: Vi vet inte; vi får se hur lagen tolkas! Jag hyser nämligen vissa tvivel rörande sambandet mellan investeringens storlek och katalogens omfång...
Att mikrofilmningen av Sveriges kyrkböcker utgör en väsentlig investering torde det inte vara tu tal om, men då det enbart handlar om ett mekaniskt reproduktionsförfarande och inte om någon bearbetning av textinnehållet, så har jag svårt att se att det skulle passa in på formuleringen katalog, tabell eller annat dylikt arbete. Dessutom skulle en fotografisk kopiering av mikrokorten i sig kosta om inte lika mycket, så åtminstone någonting i samma härad, och kvaliteten skulle ändå inte bli lika bra. Det är en helt annan sak när en forskare har ägnat åratal av arbete och många tusen kronor åt att sammanställa en förteckning över alla spindelarter i Sverige, och vem som helst kan kopiera denna förteckning för några kronor.
Nej, jag tror inte katalogskyddet är användbart för mikrokorten i sig. Jag skulle snarare ta en titt på rätten till fotografiska bilder, som sedan några år är inkorporerad i upphovsrättslagen, men även där ser jag en drös invändningar. Jag får nog bryta här, och återkomma till den saken i ett annat inlägg.