NULL
Skriv ut sidan - Avancerade funktioner för publicering på Internet
Anbytarforum
Titel: Avancerade funktioner för publicering på Internet
Skrivet av: Anders Andersson skrivet 2003-12-14, 21:07
Kvalitetsuppgifterna, vare sig de utgörs av källhänvisningar i klartext eller någon form av nivågradering, räknar jag till metadata, alltså data om data. Uppgiften att Per Olsson föddes den 12 maj 1845 är data. Uppgiften att jag den 9 juli 1997 hittade och förde in Per Olssons födelsedatum i min databas, liksom anteckningen om var jag hittade uppgiften, är metadata.
Metadata måste finnas med i den totala informationsmodellen, men de hör inte nödvändigtvis hemma i samma DTD (Document Type Definition) som de persondata vi i grund och botten arbetar med. Jag vill nämligen kunna förse alla data med metadata, och till exempel kunna ange en källa för födelsedatumet men en annan för födelseorten.
Eftersom metadata är användbara inom all informationshantering, och nödvändiga för att bedriva meningsfull forskning (såsom släktforskning), förmodar jag att det finns eller kommer att finnas någon generell DTD eller liknande just för metadata. Det vore i så fall bra om man i arbetet med att skapa en DTD för persondata använder sig av en färdig modell för metadata, snarare än konstruerar en egen modell för personmetadata.
Din kvalitetsklassning är ett exempel på metadata, och Patrick har tidigare givit ett snarlikt exempel (http://forum.genealogi.se/index.php?topic=61734). Som du påpekar kan man inte använda samma klassning i en löst sammanflätad grupp av oberoende forskare som i en hierarkisk organisation där någon instans har sista ordet rörande klassningen av en uppgift.
Jag tycker dock inte att ditt förslag ovan skiljer sig nämnvärt från de statusnivåer inom teknisk dokumenthantering du inledningsvis nämner. I båda fallen finner jag det oklart vem som åsätter en uppgift en viss statusnivå eller klassning. Är det jag som enskild forskare som skall göra det, eller den jag lämnar mina uppgifter till, eller någon annan?
Precis som när det gäller källhänvisningar, som ju kan vara olika för en och samma uppgift beroende på hur den har inhämtats, så tror jag att klassningen kan variera beroende på vem som utför den. En uppgift som jag hittat på Internet kan jag ju klassa som falsk eller i bästa fall grundlös, men den forskare vars uppgift jag därmed ifrågasatt gör sannolikt inte samma bedömning. Vem skulle ha makt att i någon mening dra in en sådan uppgift?
Så, det enda jag ser att denna kvalitetsklassning tillför är ett sätt för andra att kommentera den enskilde forskarens arbete. Det kan i sig vara mycket värdefullt, men det ger oss inte någon objektiv kunskap om uppgifternas tillförlitlighet.