Titel: Disbyt
Skrivet av: Michael Lundholm skrivet 2011-07-07, 10:19
Tänkte kasta lite bensin på brasan. Länsbokstäver är väl aldrig särskilt bra för att precisera källhänvisningar. Istället tycker jag att man bör ange arkivinstitution, dvs den institution som förvarar det aktuella arkivet. I exemplet Tuna ovan borde man alltså ange Landsarkivet i Härnösand istället för Y. Men det är inte hela sanningen som vi ska se nedan.
Argumentet för att ange arkivinstitution är alltså att man talar om var arkivet förvaras, dvs var arkivförteckningen finns. Sedan fullföljer man källhänvisningen i princip på det sätt som anges i arkivförteckningen; dvs i princip på det sätt Jörgen angav.
Det finns dessutom ytterligare sätt att precisera exakt vilket Tuna det handlar om, nämligen referenskoden i NAD. Den innehåller då både information om arkivinstitution och arkivbildare. I fallet Tuna är referenskoden SE/HLA/1010212.
Man får fram referenskoden om man följer den länk Jörgen meddelade och söker på Tuna kyrkoarkiv. Man finner då att det finns 4 arkiv med detta namn. Alltså det heter i exemplet ovan Tuna kyrkoarkiv och inte Tuna. Det kan vara värt att notera eftersom det kanske kan vara viktigt att särskilja mellan Tuna kyrkoarkiv och Tuna tingslags häradsrätts arkiv, vilka båda härbärgeras av Landsarkivet i Härnösand.
De 4 arkiven omfattar ett i Landsarkivet i Härnösand, ett Landsarkivet i Vadstena och två i Landsarkivet i Uppsala. I det sista fallet kan man dock notera att de faktiskt inte heter Tuna kyrkoarkiv utan Tuna kyrkoarkiv (C-län) och Tuna kyrkoarkiv (D-län). Detta är exempel på en praxis vid Landsarkivet i Uppsala på att använda länsbokstäverna i arkivnamnet för att särskilja olika kyrkoarkiv med samma grundnamn. Jag rekommenderar alltid att man följer angivelsen i NAD. Skulle det vara Tuna i Södermanland inleder källhänvisningen man Landsarkivet i Uppsala, Tuna kyrkoarkiv (D-län) INTE Tuna (D)!
Argumentet mot att använda länsindelning är att det är en administrativ indelning som hela tiden ändras, även i nutid, vilket kan skapa oklarhet. Länsbokstäverna är väl mer stabila. Men även om de används måste man översätta länsbokstaven till relevant landsarkiv, vilket är ett onödigt steg. Eftersom dessutom länsbokstäverna förmodligen bara har relevans för att ange församlingsarkivens regionala hemvist så kan de heller inte vara en del av en generell modell för källhänvisningar till källor i arkiv andra än församlingsarkiven (i likhet med Jörgen får jag väl reservera mig mot ett eventuellt undantag).
Alltså, regeln bör enligt min mening vara att ange arkivinstitution och arkivbildare så som dessa anges i NAD (och därutöver volymnamn och nummer, årtalsomfattning, sidnummer etc)gärna med tillägg av NAD:s referensnummer, inte sockennamn och länsbokstav.