Titel: Frälserätt
Skrivet av: Bengt Rydh skrivet 2008-06-03, 21:39
Utgångspunkten för diskussion har varit om det var förmånligare för en bonde att äga besittningsrätt till frälsejord än att äga skattejord. Frågan kan vidgas till att gälla vilken jord det var förmånligast att inneha.
Utifrån ett rent skatteperspektiv är min slutsats av diskussionen att frälsejord med eller utan besittningsrätt, skattejord och kronojord bör ha varit likvärdigt. I samtliga fall betalar bonden jordeboksränta (till kronan eller frälseman), mantalsränta och kronotionde. Om bonden däremot förvärvar frälserätten (vilket är möjligt efter 1789) befrias han från jordeboksräntan. Den stora skillnaden mellan jordslagen är sedan givetvis bördsrätten vars värde man kan fundera över.
Tittar man vidare i 1734 års lag är skattebondens förfoganderätt över jorden starkare än krono- och frälsebondens vilket bl.a. exemplifieras av Bygningabalken 10.8 som säger Skattebonde må nyttja sin enskilta skog til hustarf och salu; doch thet så sparsamt att skogen inte utöde, .... Ett annat exempel är reglerna om husesyn där kronojord skall synas vart 3:e år medan skattejord skall synas endast vid vanhävd och missbyggnad (Byggningabalken 27:1). Ett tredje exempel är att själv får fullmächtig taga i jordatvist (Rättegångsbalen 15:5). Fortsätter man att gå igenom lagen finns liknande exempel. (Dock är ju inte skattebondens förfoganderätt total då det finns inskränkningar t.ex. om bärande träd och masteträ där det förstnämnda överhuvudtaget inte fick huggas medan det sistnämnda skulle hembjudas kronan. Exempel på andra inskränkningar är jakträtten).