NULL Skriv ut sidan - Hur avgränsar man sin släktforskning?

Anbytarforum

Titel: Hur avgränsar man sin släktforskning?
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2009-03-31, 13:04
Hej!
 
På samma ämne som Merike måste jag bara berätta om en händelse för ett par år sedan. Jag forskade på min farmors mors kusiner, och hittade alla på Dödskivan utom den äldste av dem, född 1903. Märkligt, tyckte jag, kollade upp saken (detta var på hösten 2003) och kontaktade Skatteverket. Döm om min förvåning när det visade sig att den nämnda damen, född 1903, fortfarande var i livet, 99 år gammal... (hon fyllde 100 år några veckor senare).
 
Jag skrev ett brev som vänligt besvarades av damens dotter, och där jag frågade om damens farföräldrar (som alltså även var min farfars morfars föräldrar, som levde 1839-1923 resp. 1834-1924). Damen berättade att farfar var en sträng man som vi barn var rädda för, farmor var en snäll och blid kvinna (snacka om galet, att få ögonvittnesuppgifter om anor födda på 1830-talet ). I nästa brev skickade jag med ett foto på ett par som jag misstänkte var hennes farfar och farmor, men jag fick till svar att det inte var dem. Jag kom då att tänka på att jag gått över ån efter vatten - varför inte bara skriva och fråga om hon själv hade några foton på sin farfar och farmor?
 
Sagt och gjort, brevet skickades, men till svar fick jag en månad senare ett brev från dottern, som berättade att den gamla damen hade avlidit, 100 år och en månad gammal... jag fick alltså aldrig veta om hon hade foton på dem, min farfars morfars föräldrar. Ännu idag har inga foton dykt upp, trots ständig kontakt med hennes fyra barn och hennes tolv syskonbarn  
 
En solskenshistoria på samma ämne var dock när jag fick kontakt med min farmors farmors halvnästkusin (!), då 95 år gammal, som hade i sin ägo ett silverskrin med handlingar som tillhört hennes morfars far - min farmors farmors mormors far (puh!) Johan Carlberg (1794-1882). Hon hade dock inget foto på honom, men en månad senare damp det ner ett brev från hennes 88-åriga syster, med just ett foto på Johan Carlberg  Efter det hittade jag ännu ett foto på honom (i en bok), så jag har två foton på min farmors farmors mormors far  
 
Det är bara att konstatera, som släktforskare är ödet ibland på ens sida, ibland inte.  
 
/Markus