Titel: Weinheim
Skrivet av: Olof Almkvist skrivet 2004-04-11, 06:03
Det jag vet om Sven Bergman var att han var en förmodad son till den nämnda Håkan Joensson.
Nu till Arvid Joensson på Espås som jag har letat efter i släkt och hävd 1981 på KB.
År 1668 presenterade sig på häradstinget i Gudhem befallningsmannen välaktad Isak Andersson i Vädbjörntorp uti den tvist honom Arfve Jonsson i Espås är emellan angående det arv som, tillkommer hans barn Merta Arfvedsdotter så, i möderne efter Ingeborg Andersdotter i Espås, som efter hennes sal. morfarden och mormorden uti Håfmene ref.1. Några år tidigare ?1664 ? sägs Arvid Jonsson ?långt för detta är å annat gifte gångenref. 2?. Arvid Jonsson i Espås är en av förgrundsgestalterna i sin bygd under senare delen av 1600-talet och figurerar flitigt i domböckerna from ca:1650 till sin död 1685. Tack vare detta rika material delvis återgivet i tryckt i Stenstorpsboken av Hugo Sköld ref. 3 kan man både teckna ett nyanserat porträtt av Arvid Jonsson och sätta in honom i hans genealogiska sammanhang. Var Arvid Jonsson hållit hus i sin ungdom är värre att kartlägga. Men kanske ger ett domboksmål av år 1638 nyckeln till gåtan ref. 4. Där upplystes om att soldathustrun Ingeborg Andersdotter i Håkantorp ?vars man var i tyskland? bedrivit hor med Nils Jonsson i Espås och blivit dömd till döden. Nils Jonsson kan inte vara någon annan än Arvids Jonssons bror med detta namn, som Enl. Belfrage ref. 5 deltog Nils det trettioåriga kriget och avancerade till kaptenslöjtnant men avgår med döden 1639. Kanske gick den stränga domen i verkställighet, vilket väl förklaras med att de båda kontrahenterna var svåger och svägerska. Arvid och Nils var söner till Joen Nilsson på Espås, som var hertig Johan av östergötlands slottsfogde på Stegeborg och dennes hustru Kerstin Håkansdotter ref. 6. Enl. Skaraborg landsbok 1651 hade Joen Nilsson erhållit Espås som underpant för ett parti silver som han försträkt till Sveriges krona. En tredje son Håkan Joensson 1607 ? 1666 var först officer i tyska kriget men blev slottsfogde i Jönköping 1636 och befallningsman över Konga härad. Denne hade i sitt gifte med Cecilia Hansdotter Weinheim ref. 7 i varje fall två söner, Hans 1678 med namnet Berghman och Arvid 1719 med namnet Bergenadler, samt den okände Sven Bergman som aktuarie / domare i Göta hovrätten som ligger vid Jönköping. Apropå om ett mål om olaga jakt på Espås i början av 1650-talet vittnade Arvid Jonsson om att det var landshövdingen i Skaraborg Carl Siggesson Rosendufva som låtit skjuta två hjortdjur men skänkt det ena det ena till sitt syskonbarn arvids mor ref. 8. Familjen Gyllensting, som övertog gården Espås vid Arvid Jonssons bortgång var också befryndad med Espåssläkten på så sätt att dess stamfader lagläsaren Botved Larsson i Båltorp var svåger till den nämnda Joen Nilsson på Espås ref. 9. Den hustru Kerstin på Espås, som nämns i längderna 1648 är alltså tydligen identisk med Arvids moder och inte kaptenslöjtnanten Nils Jonssons änka som Belfrage antar ref. 10. Kerstin Håkansdotter s far är troligen den ?salige Håkon Arfvedsson?, som skymfar i domboken 1626 i en arvtvist mellan Botved Larsson i Båltorp och Håkon Larsson { Dufva i Västergötland } uti Kårtorp ref. 11. Där hänvisas till Carl Siggesson Rosendufva ?som skulle veta därom? släktskapsbeteckningen syskonbarn (kusin) ovan stämmer om man antar att denne Håkon Arfvedsson och ryttmästaren Sigge Arvidsson [ Rosendufva ] varit bröder. Om nu detta förhållanden existerar mellan ätterna Rosendufva och Dufva i västergötland och hur den i så fall varit beskaffad återstår att utreda. Arvid Jonssons andra hustru Margareta Andersdtr var dotter till borgmästaren i skövde Anders Andersson ref. 12 och var moder till de två döttrarna Kerstin och Cecilia. Äktenskapet ingicks kanske efter 1650. Efter detta år sakfälldes Arvid att böta 40 marker för att har mökränkt sitt tjänstekvinnfolk Elin Olofsdotter och avlat barn med henne ref. 13. 1655 fick han åtnyo böta 40 mark för hans systerson Faltijnn Jacobsson hade slagit sönder vagnar på Espåsa skog bl. a. hos fänriken Jon Andersson ref. 14. Kanske det är svågern som, nämndes i Vilske dombok 1628 där en Jacob Fallentinsson och brodern till honom Peder hade sålt två gårdar i Trävattna socken ref. 15. Enl. Hugo Sköld ? vars uppgifter om Espåssläkten var behäftad med del felaktigheter hade Arvid ytterligare en bror ref. 16 man inte vet namnet på och två systrar nämligen Ebba och Ingeborg ref. 17. Beträffande Espås medelades på ett ting 1664 att Håkan Jonsson löst ut sina samarvingar med 401 daler smt. och likaså gjorde brodern Arvid Jonsson den 16 /8 1654 gjort upp med Håkan att få överta gården. Det skedde oklarhet om huruvida den ekonomiska delen av överenskommelsen var klar. År 1672 sålde brorsonen häradshövdingen Hans Berghman Espåsgården till kapten Johan Botvidsson Gyllensting. Men Arvid Jonsson bodde kvar och brukade gården under ständiga tvister med Gyllenstingarna Änkan Margareta Andersdotter påstod på tinget den 24 sept. 1685 att kapten Botvid Gyllensting var hennes mans död. Denna hade hösten 1684 slagit drängen och även Arvid Jonsson så att denne svimmat. Arvid fick sedan intaga sängen och avlidit i fastetiden 1685. Eftermälet i domboken blir att ?salig ArvidJonson med sin hustru och barn alltid varit stordristig och tilltagsne och olovandes skurit Botvid Gyllenstings säd ref. 18.
Referenser och tillägg.
ref. 1. (49) Gudhems hds. domb.10/11 1668. ref. 2. (50) Gudhems hds. domb. 11/7 1664. ref. 3. (51) Hugo Sköld: Boken om Stenstorp Falköping 1975. ref. 4. (52) Gudhems hds. domb. 24/6 1638. ref. 5. (53) N ils Belfrage: a.a. I sid. 93. ref. 6. (54) E. Ä. del I Sid. 344 ref. 7. (55) Cecilia Hansdotter var faster till Nils Arvidsson Weinhiem adlad Hägerflyckt (873). Enl. Elgenstierna var stamfadern Hans Weinheim ?född av adlig släkt i Schwaben, varifrån han, för religionsförföljelses skull flyktade till Sverige.? I själva verket var han en hederlig svensk ämbetsman nämligen Hans Larsson på Karleby (i Leksbergs sn. förvärvad 1608 enl. Vadsbo hds. 9/6 1608 fogde över Vadsbo och var + mellan 1638 - 1640 enl. Vadsbo hds. Dombok. Hustrun Agneta Jostsdotter + mellan åren 1643 ? 1646 enl. Vadsbo hds. domb. 17/9 ? 1646. kan däremot av vissa tecken att döma kan varit av utländsk extraktion. Av sönerna blev Jost Hansson adlad 1640 med namnet Falkenstierna enl. Schelegel et. Klingspor a.a. sid. 72 men ej introducerad. Arvid Hansson landskamrerare i Skaraborg + 1666 blev far till Nils Arvidsson adlad Hägerflyckt, Göran Hansson på Karleby titulerades välaktad i Vadsbo hds. domb. 28/9 ? 1642. Cecilia Hansdotter, 1615 ? 1660. E. Ä. I sid. 344 gifte sig 1637 med häradsfogden i Konga Håkan Jonsson vars söner blev adlade . ref. 8. (56) Gudhems hds. domb. 16/2 1663. ref. 9. (57) Hugo Sköld a.a. sid. 313. ref. 10. (58) Nils Belfrage a.a. I sid. 93. ref. 11. (59) Kinne hds. domb. 25/9 1626. ref. 12. (60) Gudhems hds. domb. 26/2 1656. ref. 13. (61) Gudhems hds. domb. 21/6 1650. ref. 14. (62) Gudhems hds. domb. 1/2 1655 . ref. 15. (63) Vilske hds. domb. 19/3 1628. ref. 16. Troligen är det den Sven Bergman man menar. ref. 17. (64) Hugo Sköld: a.a. sid. 311 ref. 18. (65) Hugo Sköld: a.a. sid. 312 -13.