Stephen King skulle inte kunna göra denna kyrkogård mer ödslig än den är idag. Utan all respekt för de döda har man till stora delar angränsat kyrkogården med groteska industrier som ger både lukt och ljud som inte passar friden. Stora rör på ställningar har helt respektlöst dragits fram mellan gravstenarna.
Lutheranerna verkar ha varit rätt välbeställda i staden, och tyskarna i allmänhet då de största gravvårdarna tillhör denna språkgrupp. Man beräknar att det fanns 200 000 tyskar i S: t Petersburg för ryska revolutionen 1917. De svenska släktnamn jag hittar har alla en tysk sidotext. Svaret till denna besynnerlighet har jag ännu inte, men kanske stadens stenhuggare var tyska?
I förfall och förstörelse är denna kyrkogård inte långt från de judiska i Tyskland. Stenar är knäckta, en del block ligger slängda, som fallna från himlen. På en magnifik familjegrav tillhörande släkten Siegel har ligister med drag åt djävulsdyrkan varit framme och gjort djävulsstjärnan, ett tresiffriga sexorna och målat små hakkors. På en annan närliggande gravsten har någon ristat in döskallemärket med de två korslagda benen.
Någon slags sångfågel försöker överrösta kråkfåglarnas skränande. Den lyckas inte. Snön smälter undan efter ett regnfall. Sly växer överallt och nedfallna grenar plockas inte undan. En del löv från i fjol tittar fram och ger lite brun färg åt det gråsliskiga. Några nyare ryska gravar hittar jag, kanske några av dem var släkt med andra sedan tidigare döda lutheraner.
En familjegrav från mitten av andra seklet kan jag tyda namnen Bernhard och Emile von Schweden. Även en George Montagne Hamilton ligger i närheten, död 1841 i 49 års ålder. Hamiltonsläkten lär var av utländskt ursprung, men har inte författaren Jan Guillou gjort Hamilton svensk efter sin deckarhjälte Carl Gustaf Gilbert Hamilton? Den här döde Hamilton var vice amiral i ryska flottan. Minnestexten är på engelska.
En ängel har förlorat huvudet - avslaget. Jag är nära utgången och finner att en Blandine Fahlström (20/3 1820 - 31/1 1899) under sin levnadstid gifte sig med en Johannes Ohl. Det är en familjegrav och de senast döda var förryskade, till exempel står det allra sist med stora ryska bokstäver Zhenja Ordovskij, död 1933.
Jag hittar endast en hel nordisk gravsten på kyrkogården, där både text och namn är på ett skandinaviska: EMILIE BRAUN FÖ(0=/)DT SCHOU död den 23 April 1877(?) 29 Aar gammal HVIL I FRI(?)
Ett område av kyrkogården verkar ha samlat på sig svenskar. Det intressanta är att de har all sidotext på tyska, trots att jag på efternamnen lätt kan se att åtminstone några var svenskar. Vilka är svårt att bedöma, så jag räknar upp alla misstänkta:
Johan Heinrich Jaanson (1862-1910), Alexandra Eleonere Jaanson (1866-1916), Arvid Johansson (6/4 1845-8/5 1913), Bruno Hoffmark (3/7 1834-27/4 1883), Gustav Schaub, Bruun, Winberg, Theremin, Adolf Dölle, Woldemar Richard Timm, Wilhem Emil Tim, Joh. Krüger och Agnes Krüger, Dr. Med. Wilhem Beckmann (27/5 1866 - 17/12 1911), Carl Friedrich Rastedt, Isbella Gründer, Bergmann, Bredt och Schröter.