NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 13 september, 2006

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 13 september, 2006
Skrivet av: Harri Blomberg skrivet 2003-04-14, 03:10
S: t  Petersburgs finska församling.
 
Redan under svenska rikets tid fanns i staden/fästningen Nyen/Nyenskans en svensk-finsk församling, som har sitt grundläggelseår under 1630-talet. Dåvarande kyrkan fanns vid ån Oktas-Ohtas / Ohajokis närhet. Till församlingen tillhörde skansens befolkning och några närbelägna finska byars dito.
 
Den senaste församlingen S: ta Maria grundades 1703. Den var inledningsvis tvåspråkig, och att det turvis hölls gudstjänster på finska och svenska. Den första kyrkan var en korskyrka i trä, och invigdes till bruk den 19 maj 1734. Den namngavs till minnet av kejsarens gunstling - Heliga Annas kyrka.
 
År 1745 fick finnarna respektive svenskarna egna präster. Den år 1769 färdiga svenska S:ta Katarina kyrka gjorde att finnarna fick sin egen genom att behålla den gamla i eget bruk.
 
Den nuvarande finska stenkyrkan fick sin grundsten lagd den 7 juli 1803 och den som hade ansvaret bakom bygget blev stadsarkitekten G. Paulsson. Invigningen skedde den 12 december 1804 på kejsarens födelsedag. Kyrkan hade 2400 sittplatser. Församlingen räknade år 1865 - 13480 medlemmar och 1917 - 15502 medlemmar.
 
Kyrkoherde Erik Gustaf Ehrström har i sin på 1800-talet i Åbo utkomna bok om de båda församlingarnas tidigare skeenden - Historisk Beskrifvning över St. Catharinae och St. Mariae Församlingar i S:t Petersburg - mera detaljerat berättat om dessa händelser.
 
Grundstenen i granit finns i alla fall under det nuvarande altaret. Den har en inristning som lyder:
Under den kärleksfulle ryske kejsaren Alexander I: es styrelsetid är den evangelisk-lutherska S: ta Maria kyrka byggd. Dess grundsten är lagd 7 juli 1803.
 
Kyrkokonventets dåvarande medlemmar (alltså år 1803) var först och främst kyrkopatronen och pastorn Carl Gustaf Mandelin, född  i Raumo på finländska västkusten. Kyrkans förman och äldste Carl Gustaf Franzelius och skräddare Matthias Kock, stolsmakare Johan Kihlson, köpman Georg Lang, skräddare Simon Wainick, silversmed Andreas Korhon, skomakare Abraham Fris, smed Aleksander Modelius, skräddare Stephan Hiller - bonde från Lathi i S:t Petersburgs närhet och till sist bonden Michel Koivisto från Tönttölä(?).
 
Redan år 1820 startades den första kyrkskolan. Prästgården byggdes mellan åren 1842-1844. En egen begravningsplats togs i bruk i Mitrofaniasta (?) år 1848. Församlingen öppnade år 1859 ett hem för föräldralösa flickor. 1903 fick pojkarna ett motsvarande hem i Parkkala. År 1860 öppnades första folkskolan i byn Lathi. Därefter tillkom skolor i Aleksandrovskij, Valinki (?) och Park(k)ala, samt på andra platser år 1886. År 1904 byggdes ett bönehus i byn Lahti. 1905 öppnades ett ålderdomshem i Uusikirkko (Nykyrka).
   
Prästerna inom den finska församlingen har hetat enligt följande:
Henrik Martini Fategur 1632-1647.
Erlandis Jonas Werman 1649-1652.
Matthias Gottman 1664-1668.
Benjamin Krook 1668-1675.
Peterus Castrenius 1676-1683.
Jakob Land 1682 (?)-1688.  
Magnus La(e)ndberg 1688-1695.
Jakob Maidelin 1703-1730.
Johan Törne 1730-1732.
Gustaf Levanius 1733-1749.
Samuel Alopaeus 1752-1755.
Johan Henrik Krogius 1755-1791.
Carl Gustaf Mandelin 1792-1822.
Carl Vilhem Siren 1838-1890.
A. Hakkarainen 1890-1911.
Juho Saarinen 1912-1918.
 
Anteckningar skrevs våren 1995, då textförfattaren var bosatt i S: t Petersburg. (Jag kan inte idag till hundra procent garantera textens sanningshalt, men ovanstående fakta bör stämma med historiska fakta. Under min studietid var jag flitig gäst i den finska kyrkan.)