Titel: Rörliga bönder
Skrivet av: Göran Ulväng skrivet 2003-08-21, 10:24
Mårten och Lennart! Som Lennart mycket riktigt påpekat har typen av fastighet påverkat ägande- och brukarförhållandena. Min erfarenhet är även att det varierar beroende på vilken tid och vilken region som studeras. Två avhandlingar som studerat detta närmare är Magnus Perlestams Den rotfaste bonden - myt eller verklighet, som utkom 1998, och Christer Perssons Jorden, bonden och hans familj från år 1992 som båda ger talrika exempel på hur det kunde se ut. Båda har studerat områden i Småland och finner att den genomssnittliga brukningstiden för bönderna var ganska låg, på omkring 12-13 år. Vissa stannade kortare tid, t.ex. kronobönder, andra längre tid. Men generellt sett var brukningstiderna korta, även på skattejord. Deras slutsatser är att bönderna i historisk tid var mycket pragmatiska. Det var kampen för överlevnad som gällde, och då gällde det att anpassa sitt hushåll och sina resurser efter de rådande förhållandena. Gårdar såldes, delades upp, slogs samman, arrenderades ut osv. beroende på hur det såg ut för tillfället. Först under 1800-talet verkar det som det blir viktigare för bönderna att låta gårdarna gå i arv till söners söner. Bönderna stod då på toppen av sin ekonomiska och politiska makt och hade behov av att markera sin ställning, bl.a. genom att framhäva kontinuiteten i sin kultur. Mina egna undersökningar av förhållandena på både bondgårdar och herrgårdar i Mälardalen bekräftar deras resultat. Men som sagt, det varierar säkerligen både över tid och vilket område som undersöks. Hälsningar Göran