NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 09 april, 2011
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 09 april, 2011
Skrivet av: Leif Gson Nygård skrivet 2011-03-22, 20:47
Lukas – Lukasson
Jag har hittat uppgiften om Lukas. Han upptecknas som Lukas finne bland ”Åldrighe, Siuke, Förlammadhe – doch icke fördolde” i mantalslängden för Grythytte församling 1635:
Mantalslängden ingår i Roterings- och utskrivningslängderna, Västmanland, 1635, ser. 166. Jag har sammanfört även dito år 1633 (serie 165) i mitt webbalbum. Har gett bildmappen titeln Noraskoga bergslag; Grythyttan & Hällefors Silverbruk 1633 och 1635 (https://picasaweb.google.com/legsony/NoraskogaBergslagGrythyttanHalleforsSilverbruk1633Och1635?feat=directlink)
I samma längd (1635) noteras sonen Clemet som ”dagkar” och ”lösdrivare”. Någon fast boplats har han inte vid tidpunkten. Men när fadern begravs i Ljusnarsberg 1638 (ovan) befinner han sig uppenbarligen vid Domsjön.
Jag har också funnit ytterligare sannolikt två söner till Lukas: 1/ Mats Lukasson. Han är måg till ”Stor Erich” vid Tomsiön 1633. 2/ Lars Lukasson. Bor vid Thomasiöhult (Tomsjön?) i Nora s:n, registrerad i Rullor 1631-1632. År 1632 bland de ”rymde”.
Nu ställde jag frågan ovan, om Henrik Nilsson – den förste bebyggaren vid Ljusnarn & Björken – och Lukas kände varandra och tog följe till Ljusnarsberg. Det går naturligtvis bara att spekulera i. Det är möjligt att de kände varandra och möttes när Henrik passerade Grythyttan på sin väg från Värmland till Ljusnarberg. Mer går inte att säga. Att Lukas skulle följt med till Ljusnarberg är inte mindre troligt pga. uppgifterna nedan.
Men vi kan konstatera att sonen Erik Lukasson skattlades 1627 - tillståndbrevet utfärdades 30 mars enl. J-E Björk ovan - för torpet vid Skålen. Och redan 1612 finns Anders Henriksson – en av bröderna Henriksson (eller en son till Henrik Nilsson?) – på platsen. Så även om skattläggningen ägde rum långt senare har bosättningen skett omkring 1610. Där var då säkerligen bara ett litet obetydligt ”pörte” och redovisas i landskapshandlingarna bland de enheter som låg under Saleboda eller Finneboda. Lukas upptecknas inte heller i landskapshandlingarna, vilket skulle vara fallet om han ägt torpstället. Så platsen har sannolikt senare upplåtits till Erik Lukasson av bröderna Henriksson. Detta är sannolikt en av anledningarna till att dessa försvarar Erik så häftigt inför befallningsmannen Kristoffer Geijer 1631 (ovan).
Lukas har uppenbarligen befunnit sig i Skålen (1633) och Tomsjön, Grythyttan (1635), för att slutligen bli begraven i Ljusnarberg (1638).
Werre
Fann en uppgift om en Olof Henriksson vid Kämpetorp i Nora sn 1633 ( Roterings- och utskrivningslänger, Västmanland, serie 165; Nora bergslag (https://picasaweb.google.com/lh/photo/BmkwjdDYkxxNDkU7hB1I1g?feat=directlink)).
Där framgår att han har ”fru och Modher” i Vintermossen i Lindes sn. Uppgiften är intressant – av fler skäl:
- Är detta ytterligare en son till Henrik Henriksson Werre vid Vintermossen? Av den redovisning som framkommit tidigare (Peter Arntsberg, 2011-02-15) är inte Olof uppräknad som son till Henrik. - Varför nämns inte fadern utan bara modern? Detta tyder på att Henrik inte befann sig i Vintermossen vid tidpunkten. Han kan då vara verksam på annan plats och öppnar för att den platsen är - Gärdsjökälla. - Olof vistas i Kämpetorp i Nora sn, Vintermossen ligger i Ljusnarbergs sn. Återigen ser vi här en skogsfinne som ”pendlar” mellan socknar, främst för försörjningens skull. Han kan alltså vara skrivna på ett ställe men familjen på ett annat - t o m i annan socken - men vara samma person. Således ytterligare en illustration till problemet med forskning på skogsfinnar!