NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 09 april, 2011
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 09 april, 2011
Skrivet av: Leif Gson Nygård skrivet 2011-02-18, 13:52
Jag kan inte helt släppa tanken på att Henrik Henriksson Werre i Ljusnarberg ändå är densamme som Henrik Werre d.ä. i Gärdsjökälla i Söderbärke.
För det kan vara så som du antyder Peter; Werre inte är ett släktnamn utan är taget (om jag förstår ditt senaste inlägg rätt?). Och att det skulle vara finskt visar ju inte forskningen enl. Jan-Erik Björk ovan. Detta styrker antagandet att det är taget, och att det kan röra sig om ett soldatnamn från början.
Kanske är det så att Henrik Henriksson Werre har befunnit sig på två platser? Jag har ett par exempel i min antavla på skogsfinnar som uppodlat två platser och alltså står skrivna på två skilda ställen. Simon Andersson Ryss och Sandtjärn (Ramsbergs sn) - Tackbyn (Skinnskattebergs sn) är ett exempel. Där flyttar han och låter en av sönerna vara kvar som husbonde i Sandtjärn. Detta gör forskningen förvirrande och dess slutsatser osäkra. För man tror inte i förstone att personer med samma namn men på olika ställen kan vara identiska.
Men egentligen är det inte otroligt utan ganska naturligt. För i gamla tider var det även för infödda svenskar mycket viktigt, rent utav livsavgörande, att få många söner. Det tryggade torpet eller gårdens fortbestånd och föräldrarnas uppehälle (”sociala omsorg”) på ålderns höst. Men för skogsfinnarna, som i regel var de första att uppodla ödemarken, var det också viktigt att få söner att ”sätta” på alternativa platser för att försäkra sig om den bästa jordmånen. Slog skörden fel på ett ställe var förhoppningen att utfallet blev bättre på det andra. Att pröva odlingen på ett par platser så länge ingen satte stopp för detta – senare kom bergsbruken igång vilket innebar svåra inskränkningar för skogsfinnarna – var alltså en ren överlevnadsstrategi. Därför var barnkullar med många söner synnerligen efterlängtade. Det kan alltså ha varit förhållandet för Henrik Henriksson (Werre):
1. Han har ju åtminstone fyra (4) söner. Och han betalar inte kyrkotionden en enda gång i Ljusnarberg mellan 1606-1630. Däremot medverkar han sannolikt i Älvsborgs lösen 1616-1617 och är troligen en i mantalet 1628 (som ”unge” Henrik med 2 söner och 1 dräng). Men den Henrik som är ”torpare lagd för stadga till 1624” kan mycket väl vara den ”gamle” Henrik Göransson. (Troligen identisk med gamle Henrik i Tappen 1638).
2. Henrik säljer Vintermossen till sin bror Pål runt 1635. Men det betyder nödvändigtvis inte att han var bosatt där, i alla fall inte stadigvarande. Sönerna Anders och Nils ser senare hur föräldrahemmet har ”glidit dem ur händerna” och klandrar på försäljningen 1664, vill att köpet ska upphävas och torpet återgå till dem som – de sannolikt tycker – rättmätiga ägarna. De kan redan före 1635 ha hävdat torpet när fadern befann sig i Gärdsjökälla.
3. När hjälp till kyrkan inkasseras 1638 finns plötsligt Henrik Werre i Hörken. Och vid roteringen och utskrivningen 1640 noteras ”lofuat willia taga ödeshemman på land:t” (1640 vol. 208). Han var m a o något husvill.
Tycker detta visar att Henrik Henriksson Werre inte var helt bofast i Ljusnarberg mellan 1610-1640. Han var inte helt nöjd med situationen i Vintermossen. Kanske var platsen på höjdplatån alltför frostbenägen och odlingsförutsättningarna därmed inte de bästa? Kanske såg han en möjlighet att förbättra livsbetingelserna genom att bidra till järnbruket i Gärdsjökälla? Det var åtminstone närmare i Gärdsjökälla till hytt- och hammarställe än ifrån Vintermossens oländiga terräng och till motsvarande i Lindesberg (Gränshyttan eller Guldsmedhyttan) eller Ljusnarberg. Dessutom upptäcktes ju inte kopparbruket i Ljusnarberg förrän 1626.
Henrik kan således ha varit skriven både i Ljusnarsberg och Söderbärke men bofast i Gärdsjökälla till i mitten av 1640-talet, för att därefter återvända för gott till Ljusnarberg. Han skulle alltså betala kyrkotioende i Söderbärke – har dock inte funnit uppgifterna där – men bidragit till Älvsborgs lösen i Ljusnarsberg, måhända genom sönerna. Därför står han skriven för detta i Ljusnarberg, även om han personligen inte vistas där. Å andra sidan fanns det väl inget som hindrade att han for till Nya Kopparberget när hjälpen till lösen av Älvsborgs fästning skulle ske.
Så från att ha varit ganska säker på att Henrik Henriksson Werre i Ljusnarsberg inte är identisk med namnen i Söderbärke – se mitt inlägg under Malingsbo från 2011.01.12 - – är jag definitivt inte lika säker längre! Det är snarare så att jag, efter en dryg månads forskning och funderingar, tror mer på att de är samma person.