Titel: Erik Ångerman Sursill
Skrivet av: Torsten Söderberg skrivet 2010-10-21, 18:52
Hans!
Stamtavla för Östens far Erik ser du här: (även dessa baserade på andra forskares arbete)
Erik Ångerman Sursill. Född 1480 i Nordingrå (Y). Död 1550 i Umeå kn (AC). Erik Ångerman finns med i den allra första längden från 1539 i byn Västteg i Umeå socken. Sista året han noteras är 1552. Under några år noteras också att det bor en son på hemmanet. Åren 1553-1582 återfinns Östen Eriksson på detta hemman, sannolikt en son till Erik. Östen är riksdagsman åtminstone 1571. Genealogia Sursilliana utgavs av Elias Robert Alcenius på svenska 1850. Han var en österbottnisk präst som använde 20 år av sitt liv till att utreda ättlingarna till Erik Sursill. Grunden för hans arbete var en lista på efterkommande till Erik S. som uppgjordes på 1660-talet av biskop Johan Terserus. Biskopen hade under en visitationsresa i Österbotten lagt märke till att de flesta präster där verkade vara släkt med varandra, och hans forskningar ledde fram till Erik Sursill i Teg (eller snarare till Eriks fem döttrar, som alla gifte sig på andra sidan Bottenviken). Alcenius arbete har utgetts i faksimilieupplaga. Den finska upplagan utgavs 1971. Redaktörerna till denna upplaga har utfört ett omfattande forskningsarbete för att fylla de luckor och brister som originalupplagan innehåller. Den finskaGenealogia Sursilliana kan därför betecknas som ett gediget och tillförlitligt verk. Boken kan vara svår att få tag på, men ett tips är Hagelstams bokhandel i Helsingfors. Denna finska upplaga har ett förord på svenska som förklarar finska nyckeltermer som förekommer i släkttabellerna. Jag citerar ur detta förord: För övrigt bör släktregistret i dess finska språkform ej bereda svårigheter för svenskspråkiga genealoger. Titlar, beteckningar för släktskapsförhållanden osv. kan med lätthet fås fram ur ett finskt-svenskt lexikon. Det är därför att hoppas, att också denna edition skall vara både svensk- och finskspråkiga läsare till nytta vid letandet efter förfäder av den 'sursillska' stammen.
Levnadsbeskrivning: Var en rik och förnämlig Bonde, och Bisittare i Häradsrätten. Han hade som Binäring handel med Surströmming - det åsamkade honom namnet SURSILL , hans ättlingar tog det såsom Släktnamn, och flera av hans Barn och Barnbarn gifte sig uti Österbotten, Finland med Präst- och Ståndspersoners släkter där. Enligt Boken; Genealogia Sursilliana så anser professor Nils Ahnlund, att boken är en bland de märkligaste uti världslitteraturen och skildra de Nordiska Släkternas nätverk av blodets gemenskap folken emellan i uppsatsen, Svenskt och Nordiskt ifrån skilda tider ifrån 1500-talet och intill våra dagar. Släkten spred sig i slutet av 1600-talet även till Dalsland, igenom Prästen Andreas Brynolphi Forsaeus i Steneby, som gifter sig med Katharina Arvidsdotter-Rothovius ifrån Pelkäne, Finland, hon f 1654. Dess ättlingar spreds i Dalsland samman med Påle-släkten i Lerdal. Erik Ångerman-Sursill hade minst 2 Söner och 3 Döttrar, som dels inflyttade till Österbotten i Finland. Katarina, Magdalena, Margareta, Carl och Östen, varav Östen blev kvar i Umeå-trakten... Ur boken, Genealogia Sursilliana, av bl. a Elias R. Alcenius, tryckt år 1850. Namnet SURSILL, har sin märkvärdighet av det egendomliga förhållandet, att Släktens stamfaders avkomlingar både på mans- och kvinnolinjen blivit till största delen upptecknade. Släktregistret har sedan under namn av GENEALOGIA SURSILLIANA blivit tryckt och sålunda yttermera befäst traditionerna om de flesta Österbottniska prästsläkternas, ja man kan säga hela den Österbottniska ståndspersonsklassens härstamning ifrån Sursillarna. En förnämlig Bonde i Teg, Umeå, ERIK ÅNGERMAN-SURSILL, som levde i början av 150O-talet, hade många Barn, av vilka fyra flyttar till Finland, Österbotten främst. Den första vart Katarina, som gifte sig med kyrkoherden Henrik Jacobi i Pedersöre, och blev stammor för släkten Westzynthius, med dess talrika avkomlingar, såsom Heikel, Carpelan, Laurin. Hon hitkallar system Magdalena, som g.m. kapellan senare kyrkoherden i Pedersöre, Erik Johannis Tenalensis, från dem härstammar några få ännu levande medlemmar av släkterna Durchman och Hårdh. Deras broder Karl Sursill skolades i Åbo av system Katarinas försorg, och blev kyrkoherde i Gamla Karleby år 1582. Han var gift med en från Stockholm, ibland större släkter som härstammar från detta äktenskap, må nämnas, Alfthan, Aejmelaeus, Stenbäck. Till Karl Sursill kom den tredje system - Margareta, som blev moder till Lagläsaren i Österbotten, Gabriel Wernberg, vilken levde över 100 år, en Dotter till honom blev adliga ätten Brenners stammor. Men märkligast av alla Erik : Angerman-Sursills barn vart sonen ÖSTEN fogde i Umeå. --- Av hans Barn kommo 7 döttrar till Finland, vadan släktens ovannämnda Genealogi även kallas Sju systrar Sursills släktregister . -- Fyra av dem hava särskilt utmärkt sig genom sin talrika avkomma. Den äldsta dottern ANNA gift först med kapellan i Laihela, Hans, och sedan med första kyrkoherden där Jakob Echilli. Ifrån henne härstammar av släkterna Wilander, Simelius, Hallonblad, Borg, Rislachius (Tömudd ), Bergroth, Bergbom, Tengström, Nervander, Hedberg, Peldan, Estlander, Alcenius. Den andra dottern KATARINA, kan uppvisa en ännu större skara efterkommande. Hon var gift 3 ggr, först med bonden Lars, sedan med fogden Matts Eriksson och sist med kyrkoherden uti Limingo, Henrik LITHOVlUS. Hennes släkt samling har för att nämna blott de större släkterna, namnen: l) Fellman, Bilden, Wegelius, Tomberg, 2) Granberg, Cajanus, 3) Lythraeus, Frosterus, Appelgren, Castren, Gammal, Fant, Gezelius, 4) Lithovius, Toppelius, Keckman, Castren, Cajanus, Franzen, Nylander, Reinius, Ehrström, Mathesius, a) Cajanus, Costiander, Höckert, Schroderus, b) Falander, Snellman, Chydenius. Den tredje dottern, KRISTINA gift med kyrkoherden i Ijo Johan LITHOVIUS, släkten Hoffrens stamfader. Från dem härstammar åter delar av släkterna, Forbus, Sacklen, Snellman, ROTHOVlUS Wallenius (Valstenius), Idman, Wacklin. Slutligen dottern MAGDALENA gift med prosten i Kalajoki, Petrus Arctophilacius med släkten Calamnius som stamfar. Av detta äktenskap härleder sig Forsman, Mathesius, Wallenstjerna, Tigerstedt. Av ovanstående resume framgår redan i någon mån den utsträckning det SURSILLSKA blodet har utbrett sig här. Enligt en beräkning finnes i Släktregistret, som sträcker sig till 1840-talet, cirka 10.000 personer upptagna, men därvid är att märka, att många släktlinjer ej utförts. Släktledens antal är 14 och uppgår väl nu till minst ett 20-tal i dag. Genealogia Sursilliana är onekligen ett av de märkligaste Biografiska arbeten, som sett dagens ljus. Uti närmare 200 år var verket under arbete, innan det befordras till tryck. Början gjordes 1660 av biskop J. Terserus, som under sina visitationsresor lade märke till att en stor del av Ståndspersonsfamiljerna i Österbotten ledde sina härkomster upp till bonden ERIK SURSILL. Dennes anteckningar fortsattes av kyrkoherde, Mårten Peitzius i Brahestad och dennes son sockneadjunkt i Limingo, Gabriel Pietzius. År 1753 erhöll domkapitlet i Åbo det i sin ägo och med Biskop Mennanders tillskyndelse sändes det till prosten Per Niclas Mathesius i Pyhäjoki i avseende för komplettering. Denne lät manuskriptet cirkulera i kustsocknarna i mellersta Österbotten. Sedermera uppdrogs arbetet åt kapellan i Kalajoki, Elias Robert Alcenius, vilken år 1847 bragte det i tryckfärdigt skick. På hans förlag utkom GENELAOGIA SURSILLIANA år 1850, visserligen ännu långt ifrån fullständigt, men för den BIOGRAFISKA forskningen är den till allra största betydelse. Källa: Avskrivit av Agardh Arvidson, Vedum den 7 maj år 1998. / A:A:
Det anges att ERIK ÅNGERMAN hade fått kontrakt på att leverera stora kvantiteter mat till kung Gustaf Vasas krigare mot ryssen åren 1521 - 1523 . Han sände iväg vanlig strömming men också sur sill, som nu kallas SURSTRÖMMING, Knektarna var inte norrlänningar och matstrejkar. Då blev Gustaf Vasa ursinnig, och lät åtala ÅNGERMAN härför, men ERIK ÅNGERMAN fick nu öknamnet SURSILL, men han var smart och kallar sig sedan för SURSILL . Han var en rik Bonde uti Umeå. Boken Genealogia SURSILLIANA antecknades först på 1600-talet men utkom först i tryck år 1850 innehållande cirka 3000 släkter och många släktled ifrån bland annat Österbotten och Dalsland och hela Norden, Baltikum, Frankrike och Amerika ifrån Ättefadern ERIK ÅNGERMAN - SURSILL och från hans många barn och barnbarn som de SJU SYSTRAR SURSILL - Östensdöttrar Gift med Dordie NNN. Född före 1500 i Umeå kn (AC). Död i Umeå kn (AC). Barn: Östen Eriksson Sursill. Bonde i Västerteg, Teg (AC). Fogde och riksdagsman 1571. Född 1515 i Teg (AC). Död 1580 i Teg (AC). Åren 1553-1582 återfinns Östen Eriksson på detta hemman, sannolikt en son till Erik. Östen är riksdagsman åtminstone 1571.
Levnadsbeskrivning Far Ångerman - Sursill, Erik. Bonde och Landsköpman i Teg, Umeå ( enligt Alcenius Han hade bl.a. 7 Döttrar, De s.k. Sju Systrar Sursill, som flyttade till Finland, Österbotten, och gifte sig med Präster och Ståndspersoner där. Och döttrarna Katharina och Kristina kommo att bliva Ättemödrar för bl.a. Påhle-Släkten i Lerdal, Dalsland. Genealogien härom haver även blivit kallad: Sju Systrar Sursills-Släkt med Register, uti Boken: Genealogia Sursilliana, som tryckts år 1847-07-24 av Elias Robert Alcenius, kyrkoherde i Kalajoki, Finland, med hjälp av Professor Nils Ahnlund. Ur Svensk Riksdagsakter i - 3 -delen andra sidan 605 , IX Uppgifter ur C. H. Strandbergs arbeten och främst ur Genealogia Sursilliana, tryckt 1850 i Gamla Karleby, Finland. -- Eriksson - Sursill, Östen född 1515 i Teg, Umeå, Död i Teg, Umeå år 1580 ( Se XIII : 4447 ).
Catharina Eriksdotter Sursill. Född 1520 i Umeå kn (AC). Död i Pedersöre (Finland). Magdalena Eriksdotter Sursill. Född 1525 i Teg (AC). Död i Pedersöre (Finland). Margareta Eriksdotter Sursill. Född 1527 i Umeå kn (AC). Död i Österbotten (Finland). Carl Eriksson Sursill. Kyrkoherde 1582 i Gamlakarleby (Finland). Född 1529 i Teg (AC). Död 1617 i Gamlakarleby (Finland).