NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-10
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-10
Skrivet av: Staffan Bengtsson skrivet 2006-06-02, 23:10
Att han hade en hustru framgår i stadens dombok 1684 då Schonheits hustru anklagade häradshövding Lars Grubbs hustru för att hon ska ha fört en besmittelig sjukdom av Fransosen ifrån Stockholm förledne vår.
Hennes namn framgår dock inte.
Maria Willstadius dog 1746 27/7 i Stockholm. I bouppteckningsregistret står att hon är änka efter landsfiskal Schonheit. Vidare att hon hade sonen Carl Henrik Schonheit vars hemvist var Batavia i samband med bouppteckningen.
Nu är det ju inte Schönheits mellanspel i Umeå som är det som är mest intressant med denne man.
Om J H Schönheit har jag från E M Fants Utkast till föreläsningar öfver svenska historien följande anteckning:
Till börden Lifländare. Han var på 1680-talet Reg.fältskär vid K. Västerbottens regemente, men blev sedan Lands Fiskal i samma landsort och anklagade landshövdingen Douglas i Västerbotten för att hafva undandöljt flera hundrade ödelagda hemman och många fisken vid roteringen och skattläggningen därstädes. 1694 följde han med Konung Carl XI från Stockholm till Västerbotten, men arresterades i Umeå och fördes tillbaka till Stockholm. Sedan beskyllte han K. Rådet Grefve Piper och vice Presidenten i Svea Hovrätt H. Heerdhjelm, m fl för egennyttig hushållning med kronans inkomster i Lifland och påstod det vara huvudorsaken till missnöjet därstädes. För dessa angivelser dömdes han 1697 i Hovrätten, men rymde till Hamburg, hvarest han 1700 i December lät trycka en bitter och nog partisk skrift på Tyska i samma ärende. Under sitt vistande i Stockholm utgav han redan 1690 som anonym en bok, kallad den kyska Joseph, som blev straxt förbuden; likaså 1696 Mosai historia, på hwilken han satte ut sitt namn. I anledning så väl af dessa skrifter, hwilka den tiden ansågos bevisa hans ateistiska tankesätt, som ock i anseende till hans för öfrigt oroliga sinnelag, blev han 1706 gripen och satt på Marstrand. Han anklagades då för försmädelser emot Gud och enligt Herrar Råds dom af d. 24 Maj skars tungan honom lefvande utur halsen, högra handen fastspikades på kåken, hvarefter han d. 30 Juli s. år halshöggs och brändes i bål. Hans seder lära icke ha var de bästa. Han lägrade en Borgarehustru i Umeå, narrade henne ifrån sin man och gifte sig med henne.