NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-18
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-18
Skrivet av: Staffan Bengtsson skrivet 2002-09-19, 23:26
Hej Marianne
Jag har tyvärr inte svaren på alla dina frågor, men några uppgifter som kanske är nya för dig.
Marcus Jonsson (ibland Ersson) Carlman/Hedman var från Österbotten enligt de militära rullorna. Åldersuppgifterna varierar kraftigt i mönsterrullorna. Den första uppgiften från 1712 anger hans ålder till 45 år vilket innebär att han skulle varit född ca 1667.
Att Marcus skulle ha varit gift med en Cherstin Liento från Österbotten död 1710 har jag inte stött på i några Umeåkällor. Var har du fått den uppgiften? Jag känner till att Marcus var gift innan han gifte sig med änkan Rakel Mickelsdotter 1711 26/11 i Umeå socken samt att dottern Anna var född i Marcus första äktenskap. Rakel Mickelsdotter hade tidigare varit gift med soldaten Rasmus Olofsson Sohlman och hade i det äktenskapet bl a sonen Mickel Rasmusson som flyttade till Degerfors.
Efter Marcus död 1729 13/1 upprättas ett inventarium och av det kan man utläsa att han inte hade några andra inomäktenskapliga (då levande) barn än Anna, som var gift med König Sigfredsson Lund på Västteg. Med Kerstin Hermansdotter i Västerhiske hade Marcus dock oäkta sonen Hans Marcusson, som var född 1723 i augusti. Att soldaten Jon (ej Johan) Marcusson Frimodig i Bygdeå kompani var son till Marcus Hedman är inte sannolikt eftersom han inte alls omnämns när inventariet görs.
Ingemar Eriksson Tegman utgick redan 1677 som soldat för Jacob Eriksson i Västteg. Jag har inte påträffat några uppgifter om hans härkomst, men kanhända är han den bror till Jacob Eriksson som förekommer i mantalslängderna i början av 1670-talet. Ingemar avancerar till fältväbel innan han tar avsked 1707. Hustrun hette Karin Andersdotter och hon dör 1735 17/3 i Umeå stad (som Per Gris svärmor) vid en uppgiven ålder av 74 år. Ingemar noteras i mantalslängden sista gången 1719 och dör förmodligen kort därefter. 1722 omnämns Karin som änka.
Utöver dottern Sara, som jag antar är din ana, hade Ingemar och Karin åtminstone två barn till - Erik och Barbro. Sonen Erik Ingemarsson var född ca 1685 och är borgare i Umeå stad 1711-1723 men flyttar därefter till Vasa stad i Österbotten där han dör 1743 17/2. I Vasa kallar han sig för Tegerström och det är möjligt att han gjorde det redan i Umeå, men det har inte satt några avtryck i källorna rörande Umeå stad. Barbro Ingemarsdotter Tegerström (f ca 1687 d 1770 i Umeå stad) var gift med Per Larsson Gris, borgare (fiskare) i Umeå stad. Barbro benämns Tegerström i flera källor. Möjligen hade Ingemar även en dotter Anna som var gift med en skeppare Struck, men indicierna är inte så starka.
Erik Eriksson Ståhls patronymikon var egentligen Esaiasson. Hustrun hette Margareta Jonsdotter och det var hon som dog 1776 26/10 (ej 1778 28/12) vid en uppgiven ålder av 90 år och som i dödboken uppges vara född i Yttertavle.
Erik Esaiasson upptas första och enda gången i Umeå stads mantalslängd år 1714. Han går ju därefter soldat. Esaias är ett synnerligen ovanligt namn i Västerbotten och fadern till Erik Esaiasson är med största sannolikhet vaktknekten Esaias Olofsson, som också är dopvittne när Eriks första barn föds. När Erik tar avsked som soldat flyttar han först till Sörböle men flyttar redan efter ett år till Västteg. Han uppges i husförhörslängden AI:4 vara sockenskomakare. Erik Ståhl lever fortfarande 1751, som är det sista år som redovisas i hfl AI:5. Sannnolikt dör han något av de år på 1750-talet där dödlängder saknas.
Eriks sannolike fader, vaktknekten Esaias Olofsson, finns i Umeå sockens mantalslängder på Västteg 1688-1694 och på Kyrkobordet 1695-1708. År 1706 hette hustrun Karin Olofsdotter (Umeå Rådstugurätts dombok). Esaias dör 1739 7/12 vid en uppgiven ålder av 97 år. Han finns då upptagen i Umeå stads husförhörslängd under rubriken ”fattiga vid 4:e rotan”. Hustrun heter då Elsa och hon dör 1738 21/5 ”utom planket”, dvs de bodde inte i egentliga staden. Intressant är att Esaias Olofsson kallas för Ståhl i dödboken.Esaias Olofsson hade en son Olof Esaiasson som utgick som pipare och dör 1709, som också kallades Ståhl.
Esaias Olofsson är med stor sannolikhet son till borgaren och rådmannen i Umeå stad Olof Hansson (finns i mantalslängderna åren 1645-1686). Enligt domboken 1682 hade Olof Hansson två söner; Esaias och Olof. Olof Hansson var i sin tur son till borgaren Hans Olofsson.
Marianne - jag är mycket nyfiken på uppgiften om Cherstin Liento. Och ett tips - du får gärna berätta utförligare om vad du redan vet när du ställer frågor. Sånt underlättar när man ska besvara och ibland kan man rent av själv få nya uppgifter på så sätt. Inte minst rörande vad som hänt med barnen till de personer som efterfrågas.