Titel: Samisk kultur
Skrivet av: Jouni Tervalampi skrivet 2002-05-15, 15:22
Herregud! Säger jag som inte är religiös. Hur forskar man (letar uppgifter) i Värmland? (Jag hoppas verkligen att Marcus är ett undantag) Att genom att titta i Värmlands ortregister och Sammandrag av Fryksdals domböcker och med tvärsäkerhet påstå att dessa lappnamn i naturen inte finns och dessutom om de ändå skulle finnas där inte kan vara knutna till samer. Det är häpnadsväckande! Det är som om jag skulle läsa Ortnamn i Västmanland och Ortnamn i Dalarna av Harry Ståhl, där inga lapportnamn finns med i böckerna. Sedan se i domböckerna i Kopparbergs län och Västmanlands län, där lappar finns inblandade i domböckerna från 1608 i Lima socken och från Sollerön 1748 i Kopparberg och ingen i Västmanland. Därefter påstå att det inte har funnits några samer i Västmanland eftersom de inte finns med i Ståhls ortnamnsbok och i domböckerna. Jag känner till ett 30-tal lapportnamn i Dalarna och 180 lappuppgifter från kyrkoböckerna och i Västmanland 10 lapportnamn och cirka 30 lappuppgifter ur kyrkoböckerna.
Nu har jag inte hunnit gå igenom kyrkböckerna i Värmland (har fullt upp med Västmanland och Dalarna just nu), men jag ser tre tydliga vandringsleder mellan Västmanland/ Dalarna till Värmland och vice versa. I Gröna Kartan 11D NV, längst upp i nordvästra hörnet på kartan, ligger Lappnäsudden i Sunne socken, nästan på gränsen till Lysvik socken. Lappnäsudden är en udde som sticker ut i sjön Övre Fryken och ingår i den norra vandringsleden från Vansbro i Dalarna genom socknarna Gustaf Adolf, Norra Råda till Lysvik/Sunne.
Jag kan bara berätta hur jag går till väga:
1. Finner jag ett lapportnamn eller flera som misstänkt ingå i en vandringsled så börjar jag med att gå igenom dop- vigsel- och dödböcker i den socken och letar efter Lapp och Lappman. I detta fall socknarna Gustaf Adolf, Norra Råda, Sunne och Lysvik. På varje ställe uppehöll skogssamerna i cirka 4 veckor med cirka 40-60 renar för 3 familjer. Renarna vallades runt lägret i en radie av 5-10 kilometer och när renarna hade betat av området förflyttade man sig till ett nytt område och därav de så kallade vandringslederna med lapportnamn.
2. Jag fick ett alldeles utmärkt tips nyligen av ovannämnda Björn Engström. Att man kan finna lappar i Mantalslängder från 1600-talet.
3. Även i de olika stiftens domböcker kan man finna uppgifter, sockenstämmoprotokoll och skriftliga källor vid Landsarkiven m.m.
4. Man får komma ihåg att skogssamerna var nomader och det innebär att i vissa socknar endast finner en lappuppgift, som t.ex. från Dingtuna sn utanför Västerås där Lappmarken ligger och där besökte samerna marknaderna i Västerås årligen.
5. Finner man ingen lappuppgift är det ingen garanti om att de inte ha varit i socknen. Nästa steg blir att besöka dessa förmodade samelägren - de s.k. lapportnamnen - och leta efter stenar från eldstäder från kåtorna (samiska härdar) som jag har gjort. Se http://hem.passagen.se/terven/SamerLappmarken.html Lappnäsudden i Sunne socken är ju inte så stort, så det är ett utmärkt ställe att söka efter samiska härdar. Skulle man finna en sådan, så har man ju arkeologisk bevis att de har vistas där.
Kom ihåg! Misstänker du/ni att du/ni har funnit en samisk härd från en kåta så meddela länsstyrelsen i ditt län. Om någon vill ha teckningarna som jag hänvisade till på min sajt har jag dem inskannade och kan skicka till de intresserade genom epost. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lappalainen = lapp lappen lappar subst. same. Ruotsalainen = svensk svenskt svenska adj. Karjalainen = karelare . De finska fiske- och skogssamer i södra och mellersta Finland kunde inte överleva som samer, utan många var tvungna att bli svedjejordbrukare. De följde med över till Sverige och Norge med de övriga svedjefinnarna på 15-1600-talet och det är därför man finner Lappalainen i olika landskap och fylken i Sverige och Norge. Jouni Tervalampi http://hem.passagen.se/terven/Samer.html