Titel: Samisk kultur
Skrivet av: Jouni Tervalampi skrivet 2002-04-30, 09:04
Under bronsåldern hade de äldre stenålderskulturerna utvecklats till en sydlig skandinavisk bondekultur och en finsk-ugrisk jägarkultur, med flera genar sydsamer, nordsamer, karelare(samer?) o.s.v. Det är fortfarande märkligt att man i nya böcker som Arkeologi i Norden och Tidspår 2001 (om fångstkulturen vid Nämforsen) nämnar att jägarna tillhörde till fångstkulturen och inte benämner dessa som samer, när det till och med finns ristningar vid Nämforsen som visar tecknade bilder om sydsamiska mytologiska berättelser som vi känner igen från skriftliga källor från 17-1800-talet. Likadant är det med ristningar från Alta där det finns tecknade bilder som är direkt hämtade från den nordsamiska mytologin och i från ristningar fån floden Vygs utlopp i Vita havet ser ut som att vara direkt hämtade ifrån Kalevala. Det är som att fångstkulturen var ett tredje okänt folkslag som plötsligt dog ut. Lika plötsligt finns samerna där uppkomna ur det tomma intet, när man vet att det tar flera hundratals-tusentals år för att utveckla ett språk. På 1770-talet intervjuade Petrus Holmberg samer vid Valbo i Gästrikland. De var tvåspråkiga, de talade god svenska och en sydsamisk dialekt. Mellan 1690-1720 fanns det ett 30-tal, bekräftade ur kyrkoböckerna, vuxna samepar (man & hustru) som gifter sig och får barn. Dessa samenamn har igen koppling till Lappland och de kan ju inte ha uppstått från tomma intet. Vissa av dessa tillhör en grupp som vandrade från sjöarna Bergviken och Marmen i södra Hälsingland till Värmland via Dalarna.I hälsingesocken Segersta finns det en uppgift från 1699 Dock besvärade sig pastor högeligen över lappar och andre oförskämde tiggare, vilka fara i stora hopar, komne från Värmelands Dal I Värmland finns det en hel del lapp-namn: Lappåsen, Gåsborn sn, 7,5 km SO om Lesjöfors. Lappmossen, Gustaf Adolf sn, 18 km NNO om Geijersholm.Lappmossåsen, Gustaf Adolf sn, 18,7 km NNO om Geijerholm.Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 11,3 km öster om Geijersholm. Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 8,2 km NNO om Geijersholm. Lappnäs, Sunne sn, 8,5 km N om Sunne. Lappnäsudden, Sunne sn, 8,6 km om Lysvik Lapphedtorp, Dalby sn, 1,1 från Likenäs I Petrus Magni Gyllenius dagbok från Ölme från den 5 juli 1637 står det: Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar. Skogssamevandringar mellan Dalarna och Värmland fortsatte långt in på 1780-talet. Kontakterna mellan den samiska jägarkulturen och den skandinaviska bondebefolkningen var positiv fram till 1100-talet. Den perioden kallar jag för den goda tiden, därefter börjar den onda tiden. Alla gravar kring sjön Horrmunden är knutna till den samiska jägarkulturen. Även fornlämningarna från Särna socken. Det stämmer att Dalarna fick en nybyggarinvasion runt 600-700-talet och att de utvann järnmalm och på 800-talet utvann även koppar från gruvan vid Falun. Men de har bott kring Tunaslätten och på andra platser. I insjögravar man finner man föremål som är knutna till den samiska jägarkulturen. Som svar på din fråga, så var samerna först (det finns gropkeramiska boplatser i Dalarna) med en kontinuerlig befolkning i norra Värmland och i Dalarna innan den den skandinaviska bondekulturens nybyggare började odla marken och utvinna järnet och kopparn.
Hälsningar Jouni Tervalampi
P.S. Marcus! Svaret på din fråga är att du lämnar ett blodprov och låter forskarna se om du har ett ursprung från den samiska fångstkulturen, eller svedjefinskt eller ur den skandinaviska bondekulturen.