NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-09
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-09
Skrivet av: Jan-Erik Björk skrivet 2003-01-17, 22:09
Hej Margareta, Beatrice med flera
När man närmar sig de tider då källorna börjar tryta börjar forskningen bli svår. Jag menar då att man inte kan få fullständig bevisning eller några säkra svar eller besked. Mycket av det som har skrivits om de äldsta släktleden, i varje fall för de finska släkterna som jag känner bäst, bygger på antaganden och förutsättningar som inte alltid är underbyggda. I värsta fall är det inte annat än kvalificerade gissningar. Men jag vill ändå föra fram att jag tror på möjligheten att ställa upp hypoteser om de bedömningar som man för fram. Men det är samtidigt oerhört viktigt att noggrant redogöra för de grunder man har för sina antaganden. Och sist men inte minst kontrollera alltid i källorna.
När det gäller Karjalainen-släkten i Laggåsen är den ganska väl utredd, varför det är förvånande att det fortfarande dyker upp felaktigheter och spekulationer. Flera forskare bl.a. Norveig Smedsäng, Lars-Erik Westlund, men även jag själv har bidragit till utredningen om de äldsta släktleden.
Med en gång ska slås fast att släktnamnet är Karjalainen. Det råder ingen tvekan om detta. Gottlund uppger i sin första dagbok från 1817 på flera ställen personer med släktnamnet Karjalainen. Följer man dem bakåt hamnar man alltid i Laggåsen till sist. När det gäller Kerstin Larsdotter förser han henne med släktnamnet Karjalainen. Gottlund säger att man har kallat de boende i Laggåsen för Karjalaiset, d.v.s pluralform för personer med släktnamnet Karjalainen. Vidare anger han att Mats Olsson i Kroktorp i Järna socken hade en hustru med detta namn. Hon sades komma från Laggåsen. Det stämmer bra med vigselnotisen i Ekshärad från 1710, varav framgår att Mats Olsson gifter sig med Malin Gustafsdr från Laggåsen.
Man har vetat länge att Laggåsen har antecknats i kamerala källor sedan 1650. Men för några år sedan hittade jag en uppgift om Laggåsen i tiondelängden för 1644. Eftersom vi vet att upptagare av boställen och gårdar fick sex års skattefrihet kan detta vara detsamma som Laggåsens upptagningsår. Året 1642 är såvitt jag vet första gången över huvud taget som Laggåsen nämns i någon källa. Någon bosättare anges inte. Men i mantalslängden för 1650 antecknas Lasse i Laggåsen. Från notiser i olika domböcker framgår att han heter Lars Larsson. Han är kanske född före eller runt sekelskiftet, eftersom han inte bör ha varit alltför gammal när han flyttade till Laggåsen.
Laggåsen är för övrigt föremål för tvister om äganderätten bl.a. till de stora skogsmarker, den s.k. Laggåsskogen, som hörde till hemmanet. Tvisterna står mellan kyrkan och ättlingar till de första upptagarna. Det har Lars-Erik Westlund och Valter Berg förtjänstfullt beskrivit i Gustavabygden (tror jag?). För några år sedan träffade jag på en skrivelse till häradsrätten från Anders Piscator år 1726, d.v.s. ca 70 år efter upptagandet av hemmanet. Skrivelsen som bl.a. har publicerats i Gustavabygden redogör något för den första tiden i Laggåsen. Av skrivelsen framgår bl.a. att den förste upptagaren hette Lars Olsson, men det är inte rätt. I samma skrivelse uppges hans hustru heta Malin Tomasdotter. De uppgavs komma från Lekaråsen. Men jag vill betona att dessa uppgifter inte är med full säkerhet bekräftade i någon annan källa. En Lars Larsson är dock noterad i mantalslängden för år 1640 i Lekaråsen. Det är möjligt att Hotakka-släktnamnet ovan har kommit in i bilden med anledning av dessa uppgifter.
Lars Larsson K fick följande barn enligt Norveig Smedsäng i Finnkultur nr 1990. Hennes redogörelse torde stå sig ganska bra än idag.
Elias 162(1) - 1704 Abraham f ? d före 1675 Kerstin f 163(6) - 1726 Annika f? Dordi d 1707 Lars 163(8)-1719 Gösta 1642 - 1718 Kristoffer ?
Jag har själv forskat ytterligare på de olika barnen, men är inte nu beredd att redovisa ytterligare uppgifter eftersom de inte är fullt säkerställda. Det får bli vid ett senare tillfälle.
Som framgår ovan finns det alltså två Lars Larsson. Detta faktum kan ha bidragit till förvirringen i ställda frågor.