NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-26
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-26
Skrivet av: Björn Sonesson skrivet 2005-08-26, 01:57
Om släktskap vill jag anföra följande:
Från ca 1613/1620 infördes mosaiska lagar som följde de påbud som finns i Gamla Testamentets Moseböcker i Bibeln, vilket innebar ?tt en sträng ortodoxi infördes i det svenska samhället. Tiden (ca) 1613-1743 är den period i svensk historia med de hårdaste och strängaste straffen. Bl.a. var det straffbart att gifta sig med såväl, kusiner, som med tre- och fyrmänningar. Även att gifta sig med sin brors änka var straffbart ett tag, åtminstone på vissa håll. Det senare tycks mildras avsevärt under 1700-talets slut - en av mina förfäder gifter sig då med sin brors änka - det var Per Håkansson i Likenäs, Dalby som gifter sig med Jon Håkanssons änka Ingeborg Persdotter.
Kusingiften blev avkriminaliserat under 1800-talet, skulle tro att det var under perioden 1840-1870, då så mycket annat liberaliserades. Kung Oskar I av Sverige var mer seriöst intresserad liberal än vad en del forskare har velat påskina. Någon gång, dessförinnan har giften med tremänningar och fyrmänningar blivit avkriminaliserade - någon gång under 1700-talet är väl en bra förmodan, i samband med 1743 års lag kanske? 1883 (eller 1884) gifte sig min farfar med sin fars halvkusin. Inga anmärkningar finns då i husförhörslängden om släktskapet. Syskongiften är fortfarande förbjudet och det av lättförståeliga skäl. Även kusingiften innebär högre risker.
T.ex. inom vissa släkter i Jämtland förekommer en stor andel sjuka i en speciell sjukdom, vilket förorsakats av ett stort ingifte och insläktskap. Det räcker faktiskt med att man är femmänningar på flera sätt per i varje generation för att släktskapet i vissa avseenden ska bli lika nära som tremännning eller kusin!
Ekshärads församling; Karin Toresdotter i Hara, född 1764, gifter sig med sin fyrmänning Jon Sonesson, född 1770 i Västra Tönnet, Ekshärad. Hennes förfader Tore Sonesson, född 1665, var bror med hans förfader Jöns Sonesson, född 1672.
Karin Toresdotter var för övrigt sondotter till Olof Toresson, född 1707 och anmoder till min farmor. Min farfar var samtidigt också han en ättling till Olof Toresson, Tore Sonessons son. Samtidigt var min farmor ättling till Per Sonesson, född 1674 och min farfar till Lars Sonesson, född 1668. Även dessa var liksom Tore och Jöns, söner till Sone Toresson i Östra Tönnet.
Mitt efternamn kan längst härledas till denne Sones farfar, Sone i östra Tönnet, år 1600. Snacka om att vara släkt med sig själv många gånger om! Håller öppet för att jag eventuellt har ytterligare anknytning till Sone Toresson.
En parallell på en ana med många ättlingar idag är riksdagsmannen Lars Olofsson i Byn med mark i Halla och Byn till vilken jag härstammar på 4-5 gånger genom tre söner. Han var riksdagsman flera gånger i mitten av 1600-talet och representerade Älvdals härad.
Åter till detta om släktingar som gifter sig: I Stensjön, Sunne har jag funnit följande; Allt pekar på att Pål Persson Apelbom (ca 1698-1777) av finnsläkten Arpiainen, var släkt med sin hustru Lisken Lisa Svensdotter (ca 1695-1742) på så sätt att de var tremänningar.
De gifte sig någon gång 1716-1728, jag har inte tittat i vigsellängden och husförhörslängden saknas för åren 1716-1721. Observera, det är anmärkningsvärt tidigt med tanke på 1600-talets stränga lagar! Det är dock inte helt säkert i Pål Perssons fall, för varken hans mors anknutning till den antagna mormodern eller den antagna mormoderns anknytning till den antagna mormodern är helt säkra. Men troligen var hans mor Karin Persdotter dotter till Per Olofssons första hustru Karin Larsdotter. Denna Karin Larsdotter var troligen dotter till Lars Larssons första hustru Ingeborg Eriksdotter som i sin tur var dotter till Erik Nilsson i Svensby, Sunne. Lisas mor var Ingeborg Olofsdotter och mormor Margareta Larsdotter och den senares föräldrar var nyss nämnda Lars Larsson och Ingeborg Eriksdotter. Lars Larsson som tycks vara första nybyggaren i Stentjärn/Stensjön antages av Rickard Broberg vara finne, men jag vill ha uppgiften verifierad innan jag godtar den.
Ett par orsaker till detta gifte kan vara det faktum att man tycks ha sett mellan fingrarna dels därför att antalet partners var begränsat och dels att släktskap dessutom var bra ifall man ville göra strategiska markbyten och markköp. Två arvslotter från Stensjön blev ju tillsammans en större andel. Hur vanligt detta var törs jag inte uttala mig om, men det skulle vara något för forskningen att bita i. Om inte det redan har gjorts studier i detta ämne? Någon som vet?
Källor har dels varit kyrkböckerna, men framför allt domböckerna (genom de registreringar av Fryksdals härads donmböcker som framlidne Gunnar Almquist gjort. Jag skall naturligtvis läsa originalen så smånignom.)
Ja, det finns säkert många fler exempel, men det får räcka med dessa så länge. Ska ta och kolla nu om det finns en särskild debattsida i detta forum i detta ämne.