NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-31
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-31
Skrivet av: Jan-Erik Björk skrivet 2002-07-30, 22:30
Hej Björn, Eva, Marianne, Rolf och Vaieleth
Mitt namn har nämnts flera gånger under den senaste tiden varför jag känner mig manad att kommentera era inlägg. Jag har gått igenom mina anteckningar och kan lägga fram följande resultat.
Det är alldeles riktigt som många av er skriver att det har funnits två olika Elof i Bergsäng under 1500- och 1600-talen. Den tidige Elof finns omnämnd i några få källor. Hans patronymikon framkommer tyvärr inte i någon av längderna varför vi i fortsättningen kan kalla honom Elof X. Den senare Elof hette Elof Persson och föddes omkring 1628 (enligt dödnotisen). Det är möjligt att de är besläktade med varandra, men några bevis härför har jag inte hittat.
Men låt oss först backa tillbaka till senare hälften av 1500-talet och se vad som finns redovisat beträffande Engelbrektsläkten i Bergsäng.
Engelbrektsläkten
Namnet Engelbrekt är inte så vanligt i Bergsäng under den aktuella tiden. Trots det har någon fullständig klarhet inte gått att få. Tyvärr är bristen på namnuppgifter från denna tid stor, varför nedanstående uppgifter om de tidigaste släktleden ska ses som spekulationer och inget annat. Där fakta föreligger redovisar jag till den aktuella källan.
1. generationen
En notis från domboken för Älvdals härad (Ä) för 1657 ger uppgift om att Erik Larsson i Berga och Per Engelbrektsson i Bergsäng var halvbröder. Det innebär normalt att de har samma mor men olika fäder. Erik Larsson kan vara gift till Berga. Såväl Lars som Engelbrekt förekommer i Bergsäng under aktuell tid. Tyvärr framkommer inte patronymikon för någon av dem. Lars och Lasse är belagda från tiondelängder (til) 1573. Vidare finns en Lasse i Älvsborgs lösen (ÄL) 1613 och 1615.
Även en viss Engelbrekt är noterad i den nämnda til. Därefter saknas uppgifter om någon Engelbrekt ända fram till register över legodrängar mm för år 1590. Då dyker en Engelbrekt Engelbrektsson upp, sannolikt en son till den förste Engelbrekt. Vidare är Engelbrekt omnämnd i hjälpskattelängden år 1601. Han finns dock inte i til för år 1609 eller någon av de följande til eller i ÄL. Men han kan ha haft sonen Per Engelbrektsson som finns i mantal (mtl) under åren 1633-1657. Kanske hade Engelbrekt också en dotter som gifte sig med Elof X, närmare om honom nedan eller så var Elof X:s patronymikon Engelbrektsson. Jag stödjer mig därvid på dels namnet Engelbrekt som finns belagt tidigare (se ovan), dels på namnets uppdykande i kommande släktled.
2. generationen
Elof X torde ha varit född under senare delen av 1500-talet. Hans namn förekommer endast i boskapslängderna 1626-1629, mantalslängden (mtl) 1628 samt rot. längden för år 1627. Han kan ha avlidit ganska tidigt. Han var gift men hustrus namn är inte känt. Det är tänkbart att han var gift med en kvinna vid namn Karin. Detta namn dyker nämligen plötsligt upp år 1629, d.v.s. året efter att Elof X försvinner från mtl. Karin är noterad fram till 1650. Namnet återkommer i senare generationer.
Elof och hans okända hustru hade i varje fall två barn, Engelbrekt och en till namnet okänd dotter, mer om dem nedan.
3. generationen
Engelbrekt Elofsson föddes sannolikt några årtionden efter sekelskiftet. Han var gift med NN Håkansdotter (Ä 1675). Hennes far var sannolikt Håkan Halvardsson i Bergsäng. En syster till henne vid namn Ingeborg Håkansdotter nämns i sammanhanget. Engelbrekt och NN fick fyra kända barn, allihop döttrar. Deras namn är säkerställda genom notiser i domboken: Sigrid född 165(3), Karin, Gertrud och Ingeborg född 1665 (Ä 1686, 1691, 1698, 1708 och 1711). Några söner är inte kända. Per Engelbrektsson är av tidsskäl inte möjlig. Deras giftermål mm är tidigare omskrivna här på Rötter och förefaller vara riktigt återgivna. En intressant iakttagelse beträffande Engelbrekt är att han ägde arvejord i Berga (Ä 1710). Detta tyder på att någon av hans föräldrar kan härstamma därifrån. Sambandet med Berga finns ju för övrigt belagt ovan. Här finns mera att forska om. För att ytterligare krångla till det hela kan nämnas att det finns en Engelbrekt också i Berga antecknad i 1580-talets skattelängder.
Elofs dotter är som sagt inte känd men förekommer i Ä 1698 och uppges där vara gift med en viss Jon. Detta är allt vi vet om dem. Bosättningsort etc. anges tyvärr inte.
Elof Persson
Han är ett ”problem”. Hans härstamning eller ursprung är höljt i dunkel, såvida inte han är son till Per Engelbrektsson. Men ingenting tyder på detta. Det finns dock många andra tidiga Per i Bergsäng bl.a. en del soldater som lika gärna kan vara hans fader. Inte heller har jag hittat uppgifter om och var han äger jord, vilket i många fall kan vara en indikation på ursprung.
Hans liv i övrigt är dock känt genom skattelängder och domböcker. Här på rötter har bl.a. Eva Hansson utförligt redogjort för detta.
Hans giftermål med Sigrid Persdotter är inte klart uttryckt i källorna, utan kan säkerställas först genom ett slutledningsförfarande. I domboken för år 1675 nämns Elof Persson med hustru NN Persdotter. I domboken för år 1706 uppges Sigrid Persdotter med mannen Elof och sonen Jon.
Sigrid Engelbrektsdotter
Hon har uppenbarligen ställt till med problem för våra dagars släktforskare. Genom domböckerna får vi dock tag i henne. I domböckerna för åren 1708 och 1711 får vi veta att hon är svägerska till Arvid Sigfridsson i Bergsäng samt att hon är gift med en bror till Arvid. Sambandet står klart genom domboken för 1691. Där anges att en av Engelbrekt Elofssons döttrar var gift med Arvid Sigfridsson och en annan med en man vid namn Måns.