NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2008-08-19
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2008-08-19
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2001-08-28, 15:10
Hej Sweneric!
Upplysningsvis finns redan en omfattande diskussion (74 inlägg) om barnhusbarn under rubriken Stockholm: Efterlysningar: Barnhusbarn där du kan finna en del information av intresse.
Jag rekommenderar dig också att läsa min orienterade artikel i Släktforskarnas årsbok 1997 s. 35-50 om hur man forskar om barn vid Allmänna barnhuset i Stockholm. Där finner du bl.a., som svar på en av dina frågor ovan, hur inlösenavgifterna för utomäktenskapliga barn redovisades i barnhusets räkenskaper: som klumpsummor utan angivande av vilka som betalat in avgifterna. Det var ju själva vitsen - föräldrarna köpte sig anonymitet mot hög inlösenavgift för sitt oönskade utomäktenskapliga barn. Däremot kan det bland intagningshandlingarna och bilagor till dessa ibland finnas brev som ger information om barnets ursprung.
Inlösenavgiften, 300 kr, var en stor summa pengar vid mitten av 1800-talet - mer än vad en dräng eller piga hade i årslön. Det var givetvis inga fattiga människor som hade råd att köpa in sina utomäktenskapliga barn på Allmänna barnhuset. Åtminstone den ena föräldern bör ha haft det ekonomiskt bra ställt eller haft släktingar som kunnat betala för barnet.
Barnets efternamn, i detta fall Abrahamsson, kan givetvis vara moderns efternamn, eller ett äkta patronymikon bildat av barnafaderns förnamn, eller så kan barnet ha fått namnet på annat sätt, t ex från fosterfadern. Det finns tyvärr inga givna regler beträffande barnhusbarns efternamn. När är efternamnet antecknat första gången?
Om de mot avgift inlösta barnhusbarnen kände till sina biologiska föräldrar varierade säkert från fall till fall. Men de skulle inte genom barnhusets handlingar ha möjlighet att efterforska sin föräldrar. Däremot kunde föräldrarna genom barnhusets rullorna efterforska sitt barn, om de så ville. I rullorna finns många anteckningar om att mödrar (namngivna eller inte namngivna) ombesörjt att barnet flyttats från ett fosterhem till ett annat, vilket antyder att viss kontakt kan ha funnits mellan barn och mor i dessa fall. I en del fall ser man också antecknat i rullorna att barnet efter en eller flera fosterhemsplaceringar slutligen hamnat hos sina riktiga föräldrar (som då kan ha gift sig) eller hos endera av dem eller hos släktingar.
Det bästa rådet är att följa barnet från födelseboken och frammåt i livet; i barnhusets rullor (kontrollera även bilageserierna!), samt i kyrkböcker och andra användbara källserier. Följ upp de uppslag som du redan har: Är bagaren Lind i Sthlm släkt med åkare Lind i Örebro? Vad händer med pigan Anna Maria Abrahamsson? Är din mf f son till henne kan han finnas upptagen i hennes bouppteckning när hon avlider.