NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-20
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2013-03-20
Skrivet av: Maud Svensson skrivet 2013-03-04, 06:39
1. Husförhörslängderna i Stockholm innehåller ytterligt lite information, ofta bara namnet på familjefadern och antalet personer i hans hushåll. I Stockholm söker man i första hand i mantalslängder via mantalsregistren samt i flyttningslängder som, åtminstone i vissa församlingar, är mycket generösa med hänvisningar till andra böcker, till exempel vigsel- och dödböcker. I utflyttningslängderna finner man vanligtvis datum för inflyttningen i församlingen, och i inflyttningslängderna ofta notering om senare utflyttning.
2. Den som släktforskar i Stockholm behöver känna till följande om stadens gatunamn och nummer: En gång fanns det knappast någon ordning alls vare sig på namn eller nummer. Gränderna kunde byta namn lika ofta som husen bytte ägare och nummerföljden (tomtnummer) gick runt kvarteren i stället för längs gatorna. Inga nummerskyltar fanns på husen förrän ett brandreglemente 1729 slog fast att husen skulle ha sådana, med väl synliga siffror, på eller över portarna. Detta var alltså tomtnummer - viktiga vid köp och försäljning av hus och mark - och inte adressnummer som hjälpte besökare att hitta rätt. År 1763 fattades beslut om att skyltar med gatunamnen skulle sättas upp på husen. Detta är alltså första gången som gatunamnen anslås. Det betyder att namnskicket började kontrolleras även om man ännu inte fastställt några former för hur namngivningen skulle gå till eller vilka som skulle ansvara för den. År 1810 utfärdade överståthållare A F Skjöldebrand en kungörelse - nu skulle man ha en ny numrering där varje kvarter skulle ha sin egen nummerserie som började med nummer I. I alla gathörn skulle kvarterens namn och tomtnummer utsättas med stora bokstäver och siffror. Men 1832 måste en ny överståthållare, J W Sprengtporten, konstatera att de tidigare åtgärderna inte löst några problem utan orsakat en besvärlig och stundom vådlig ovisshet och omgång, särdeles för främmande och en var som ej känna kvarterens läge. Nu skulle numreringen i stället omfatta och i oavbruten ordning genomlöpa varje gata. Det är nu, när husen för första gången numreras längs gatorna, som en adressnumrering genomförs. 1832 års numrering gäller i stort sett fortfarande. (Källa: Per Anders Fogelström: Ur det försvunna, Albert Bonniers förlag, 1997)
3. På stadsarkivets webbsida finns denna kvarters- och adressnyckel: http://www.ssa.stockholm.se/Anvand-arkiven/Kartor-och-ritningar/Kvarters--och-ad ressnyckel/Registernyckel/ Stefan Dake hittade din Jonas Isaksson i bland annat Jakob och Johannes BIb:6 (1854-1859) fol 186, där han är inskriven 10/3 1858. Hans hemvist är antecknad som No 100 nya väg (Nya vägen 100). Vid sökning i kvarters- och adressnyckeln på gatunamnet Nya vägen finner man att Nya vägen med adressnummer 100 (och tomtnummer 3) låg i kvarteret Vintervägen Större i Johannes. Men jag kunde inte hitta Jonas Isaksson i Vintervägen Större nr 3/4, 100/102 i husförhörslängden 1858 (Jakob och Johannes AIb:46 sid 145-147). Det förvånade mig inte eftersom jag gjort samma erfarenhet tidigare. Jag misstänker att inflyttade personer inte infördes i husförhörslängderna förrän de närvarade vid husförhör, men jag har inte kontrollerat om det stämmer. 1859 års husförhörslängd saknas.
Jag finner inte Jonas Isaksson i registret till Jakob och Johannes dödböcker 1736-1884, inte heller i mantalsregistret 1859 och 1860, så han flyttade förmodligen ifrån Johannes och Stockholm 1858. Förhoppningsvis hittar du honom i utflyttningslängden.