NULL
Skriv ut sidan - Barnhusförsamlingen (1638-1786)
Anbytarforum
Titel: Barnhusförsamlingen (1638-1786)
Skrivet av: Torsten Berglund skrivet 2009-09-02, 23:48
Caroline, Akten som du länkat till (på Stockholms stadsarkivs webbplats) är en rulla över barn utlämnade från Allmänna barnhuset till fosterhem (serie D2H i Allmänna barnhusets arkiv, SSA). Det finns vid den aktuella tiden även flera andra rullserier i barnhusets arkiv och det nummer som du frågar om som står före moderns namn är en hänvisning till den så kallade intagningsrullan över äldre barn (serie D2CA) - det finns också en intagningsrulla över späda barn. Alla barn som blev intagna på Allmänna barnhuset (oavsett om de utlämnades till fosterhem redan samma dag eller de blev kvar en längre tid på barhuset) förtecknas i endera av dessa två intagningsrullor (beroende på barnets ålder) med ett löpnummer för det aktuella året, så om du tittar på rullan över intagna äldre barn 1833, barn nr 72, så borde du hitta intagningsanteckningen för Augusta Lind.
Av intagningsrullan framgår om barnet är inlöst på barnhuset mot avgift eller om det blev intaget av andra orsaker. Ytterligare intressanta uppgifter om barnen och intagningsomständigheterna finns i bilageserien Handlingar till rulla över späda och äldre barn (serie E5C). Bland dessa handlingar finns födelseattester för de intagna barnen (utom hittebarnen!), uppgift från ammebesiktningskontoret om ett spädbarns mor antagits till amma, och ibland följebrev från hemförsamlingen, fattigvården eller annan instans som kan ge en utförlig beskrivning av omständigheterna som gjorde att barnet behövde bli intaget på barnhuset, t ex om föräldrarna avlidit eller om de vistades på sjukhus eller i fängelse eller helt enkelt var så fattiga att de inte kunde försörja sitt barn. För de anonymt mot avgift inlösta barnen finns förstås inte sådana beskrivningar, men i detta fall är ju modern namngiven i rullan så det rör sig troligtvis inte om ett mot avgift inlöst barn.
När det gäller frågan om varifrån barnens mödrar kom, så beror det på orsaken till varför barnet intogs på Allmänna barnhuset. Primärt var barnhuset till för barn som tillhörde Stockholms församlingar, d v s barnet måste vara fött i Stockholm eller ha föräldrar som tillhörde en Stockholmsförsamling. Enligt Allmänna barnhuset reglemente från 1825 gällde att för de barn som togs emot utan avgift (d v s värnlösa barn och så kallde remissbarn från fattigvården etc) att modern och/eller fadern måste tillhöra någon av Stockholms församlingar, eller om barnet inte var fött i Stockholm, så måste barnet ha kommit till staden på lagenligt vis, annars skulle barnet förpassas tillbaka till fattigvården i sin rätta hem- eller födelseförsamling. Ammornas barn behövde förstås inte vara födda i en Stockholmsförsamling - en kvinna som tog tjänst på barnhuset som amma kunde få sitt barn gratis intaget på barnhuset efter ett års klanderfri tjänstgöring istället för att få ut ett års amlön vilket motsvarade den fastställda inlösenavgiften för de barn som inte var värnlösa/remissbarn. Den största kategorin barn som togs emot av barnhuset vid den aktuella tiden var dock de mot avgift inlösta barnen vars föräldrar oftast valde att vara anonyma i barnhusets rullor och handlingar. Barnen måste vara födda i en Stockholmsförsamling och av födelseattesterna framgår att föräldrarna i de allra flesta fall är angivna som okända i födelseboken, d v s barnets mor har utnyttjat den lagliga möjligheten som inrättades genom Gustav III:s barnamordsplakat 1778 att å okänd ort framföda barnet utan att bli åtalad eller att frågor ställdes om hennes person. Möjligheten till anonymitet var förstås störst i städerna vilket innebar att även kvinnor från landsorten, om de hade råd och möjlighet, kom till Stockholm för att anonymt föda sitt utomäktenskapliga barn hos någon barnmorska eller på något av stadens barnbördshus. Dessa kvinnor vistades bara tillfälligt i Stockholm och det har knappast avsatt några spår i stadens församlingars in- och utflyttningslängder. Bland annat p g a att många kvinnor valde att föda utomäktenskapliga barn i en stad där de lättare kunde förbli anonyma visar statistiken över utomäktenskapliga födslar stor skillnad mellan landsort och städer - på 1840-talet var 45% av alla barn som föddes i Stockholm födda utom äktenskapet, i övriga städer var denna andel ca 20% och på landsorten 7% (för hela riket 9%).
Se vidare min artikel Att forska om barn på Allmänna barnhuset i Släktforskarnas årsbok 1997, som för övrigt innehåller ytterligare ett par artiklar med barnhustema av Bo Lindwall och Ragnar Fornö.