NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 27 april, 2009
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 27 april, 2009
Skrivet av: Ingemar Wickström skrivet 2008-01-24, 23:01
Bengt!
Nils Nilsson i Hökhult (Kävsjö sn) är förhållandevis väl dokumenterad i domboken, inte minst eftersom han vid två tillfällen fick ”tingsvittnesbörd” om sina förhållanden. Första gången var vid tinget 1643 25/8. Han blev då utsedd till häradets ”herredagsman” till riksdagen i Stockholm i oktober och tänkte uppenbarligen passa på att försöka utverka någon form av favör för de tjänster han gjort kronan: Samma dagh framträdde för Rätten ährligh och fönumstigh man Nils Nilsson i Hökhult länsman vthi Åkers giäld och Tofterydh sockn å tinge betygadhe thet han hafwer warit Cronones länsman vthi trij och tiugu åhr och hållit rusttienst medh en häst i tolff åhr, medh twå hästar i otta åhr och ther af mist Niyo rustningar på tågh, ty förorsakadher at begära ther om granna Witnes byrdh och häradz bewijs så althenstundh Nämbdhen medh hono witnar och grannarna tillstädis sådant i sanningh wara, ty kunne the hono ther om häratz bewijs rätt wijsan till styrkio icke förwägra. Althenstundh han ähr sinnadher i Vndherdånigheet Supplicando besökia H. Kon. Majestet och then kongeligh Regeringh om it gustigt audiens och Vprättningh och hafwer ock sielff med sitt länsmans ämbete tient Cronan trooligen och wäll hema i landet effter sin yttersta förmågo. Till ytermera Wisso.
Den andra gången var 1647 20/6, sedan han drabbats av en eldsvåda: ”Samma dagh framkom för rätten Nils Nilsson i Höckhult en gammal länsman ock gaff tillkänna att han haffwer warit länsman öffwer Åkers prestagiäld och Toffteryd sokn wthi 25 åhr och i rusttiänst tillsatt och på togh mist i rusttiänst till 9 rustningar ock begärade it sanferdigt tingswitnesbyrd om sitt ämbetis uträttandhe, huru han sigh stält haffwer emoth almogenom och öffwerheten. Eliest then 18 Martij 647 öffwerkom honom om nattetid wådheldh wppå hans gård Hökhult, thet alla hans boder, låfft och wisthws, kläder mest all hans egendom elden förtärdhe, wndantagandes fägårdhen, och twänne uthan på brändhe stufwor räddades, almogen med nämbden swara, aldhenstund han haffwer alltid funnets trogin, wthi sin tiänst rätrådigh och allwarsam, ty bewilliades honom itt godt och itt ährligit witnesbyrd och man haffwer icke annat aff honom förnummit än troohett och rätrådighet i cronones tiänst then rundo tidhen han sigh haffwer bruka låtit, såsom en ährligh och trogen man tillbör, thetta tingsrätten honom för sanningh och rättwijsan skull icke neka eller förwägra kunne.”
Annars var hans debut i domboken inte så bra. Han blev 1614 19/10 dömd till döden för dubbelt hor med Assar Månssons i Hemmershult hustru Anna. Om detta, se diskussion i fjor (mitt inlägg 2007 30/1) här på AF under Fryele.
Nils i Hökhult blev 1616 13/9 instämd av Ambjörn i Väshult, Måns i Väshult och Erlands son i Vadh i Västbo härad samt Erland i Häradsö om Hökhults gård. Då inlade Nils i Hökhult två pergamentsbrev, det ena daterat år 1560 och det andra år 1583, och två pappersbrev, det ena daterat år 1596 och det andra år 1607, som alla förmälte fullkomlig tingskötning och stångfällning. Nils dömdes att få sin gård oklandrat behålla.
Om köpet från Germund Germundsson av jord i Hökhult, se db 1622 16/9 och 1629 15/9.
Nils Nilsson stämde in Anders i Mjogaryd till tinget 1619 24/5 för ett sting genom armen med en ”tellekniv”. Anders fick böta.
År 1630 pantköpte Nils Nilsson och h.h. Ingeborg Torsdotter en sjundepart av Linnås i Åker sn från Arvid Håkansson i Ytthult(?) i Mo härad. Sedan Nils Nilsson fått betalt för sin fordran, går gården 1653 över till Peder Andersson i Häradsköp (db 1630 26/2, 1652 18-19/10, 1653 28-29/2).
Nils Nilsson är 1635 (db 27/9) i tvist med Unne Bengtsson i Sjöhult i Månsarp sn om en röjning på Linnås ägor och sägs då äga 1/7 av Linnås.
År 1648 köpte Nils Nilsson en treding av Mellangården i Ålaryd från Anders Andersson i Ålaryd och dennes son Anders Andersson i Öna (db 1648 13-14/3).
En tvist om en fordran som Nils Nilsson hade på kyrkoherden Jon Dryander i Värnamo behandlades vid tinget 1660 12/3. Talan fördes av Tor i Högabråten ”på sin sal. fadhers Nilses uthi Hökhultz wegnar”.
När det gäller Nils Nilssons barn känner jag till följande: Fullt klart är att länsmannen Tor Nilsson i Högabråten var son till honom (se t.ex. ovannämnda domboksnotis). Likaså är det genom den i mitt förra inlägg refererade notisen från 1663 10/11 klart att Germund Perssons i Nässja Västergård hustru Karin hör till syskonskaran. Att Jöns Nilsson (Johannes Nicolai), komminister i Kävsjö från omkr. 1634 till 1660, var gift med en dotter till Nils Nilsson anges i Smolandi Upsalienses nr 211, där efter Herdaminnet refereras hur Nils Nilsson intervenerade till förmån för sin svärson vid tillsättandet av kyrkoherde i Åker 1642. Du har säkerligen rätt i att Nils och Jon Hanssöner var barn till detta par. Dokumenterat är också att Per Nilsson Höök är bror till Tor Nilsson. Per behandlas i Smolandi Upsalienses nr 426, där också som systrar anges hustrurna till Erik i Baggebo och Börje Eriksson i Monsabo, Mo hd. Som grund för uppgifterna, vilka meddelats av Axel Mollstadius, anges en domboksnotis 1660 12/3 (även om det står17/3): Notisens början lyder: ”Samma dagh vplästes vthi Rätten Pedher Nilssons Hökz Stadz Notarij kiöpebreff uthi Torsilia daterat Hökhult dhen 13 Junij 1657./. Sampt Erijk i Baggebo på sin hustrus sampt på Börgies och hans hustrus wegner i Moo tillstädes./. uthi hwilckit han sigh bekienner haffwa såldt och uplåtit sin k. Broder Thore Nilsson i Högabråten sin schattejordh och arffzrett uthi Hökhult medh underliggande Torp Wijssebo…”. Det är väl en rimlig slutsats att Eriks och Börjes hustrur är systrar till Peder och Tor, även om detta inte sägs uttryckligen. ”Börgie” identifieras av Axel Mollstadius (som såvitt jag förstår var en mycket erfaren forskare) som Börje Eriksson i Monsabo i Mo hd, ovisst på vad grund. Uppgiften att det är Börje Svensson i Moo (Åsenhöga sn) som avses har jag, likaledes utan angivande av stöd, fått av hembygdsforskaren Nils Emanuelsson i början av 1980-talet. Måhända är det förekomsten av Börje och h.h. i 1660 års notis i kombination med Börje Svenssons och Elin Nilsdotters köp 1672 av släktjord i Nässja Västergård som ligger bakom kopplingen. Det förefaller också rimligare att identifikationen ”i Moo” avser en gård hellre än ett härad. Noteras kan vidare att Jon Börjesson i Moo (en son till Börje Svensson i Moo?)1699 köpte Baggebo av Erik i Baggebos son sal. Nils Erikssons omyndiga barn och därvid åtog sig att i sin livstid föda och försörja dennes två omyndiga döttrar (db 1699 17-20/10, 1702 25-28/2 nr 18). Men för säkerhets skull får det kanske t.v. anses vara en öppen fråga vem ”Börgie” var och därmed också om Elin Nilsdotter verkligen var dotter till Nils Nilsson. Att alla syskonen ej nämns vid försäljningen av Nässja Västergård 1663 och Hökhult 1660 kanske kan förklaras av att de vid skiftet efter föräldrarna fått sitt arv i andra gårdar.