NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 1999-oktober-27
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 1999-oktober-27
Skrivet av: Bo Persson skrivet 1999-08-22, 15:23
Tack vare Stefans fynd i Göta hovrätts arkiv, har det nu blivit möjligt att sammanställa en korrekt genealogi för Jon Jacobsson i Krogstorps Storgård. Härigenom kan motsägelserna mellan tidigare kända uppgifter elimineras och en godtagbar kronologi skapas. Var och en får göra vederbörliga ändringar i antavlorna ovan!
Jon Jacobsson bör ha fötts i slutet av 1680-talet i Krogstorps Storgård, där fadern då bodde och hade bruk. Han ägde så småningom själv halva hemmanet: han ärvde 1/4 i Krogstorps Storgård efter farföräldrarna enligt farmoderns testamente 1716 4/4 samt löste 1/4 av fadern och syskonen enligt vad som framgår av den paragraf som Stefan funnit i ett småprotokoll vid VT med Sevede 1720, § 141. Han dog 1755 i Krogstorps Storgård; testamentspengar betalade 16/32, vilket också torde vara begravningsdagen. Han gifte sig omkr. 1710 i Pelarne sn med Brita Knutsdotter, född ungefär samtidigt med maken i Mossebo, Pelarne sn, död 1756 i Krogstorps storgård; testaments- och bårklädespengar betalade 4/4 (begravningsdagen)3. Några andra barn till Jon och Brita än sonen Samuel är inte kända. Samuel Jonsson var född 1712/1713 och dog redan 1756 i Krogstorps Storgård (begravningsdagen torde ha varit 14/3, då testaments- och bårklädespengar betalades till kyrkan4). Hustrun Ingrid Andersdotter, som han gifte sig med 1737 (enl. brudskattelängd i länsräkenskaperna), föddes i mars 1716 i Ågöl, Pelarne sn, och överlevde sin make med nära 40 år; hon dog 1793 25/8 i Krogstorps Storgård; bouppteckning efter henne hölls 1793 2/95. Hon var dotter till nämndemannen Anders Nilsson i Ågöl, sedermera i Fasnefall, Pelarne sn (omkr. 1688-1765) och hans första hustru Maria Månsdotter (omkr. 1695-före 1730).
Jon Jacobssons far var, som vi nu vet, Jacob Jacobsson. Vi råkar av en tillfällighet ha hans vigselnotis i behåll. I vol. Pelarne D II:1 finns förutom sockenstämmoprotokoll för tiden 1647-1648 och 1660-1709 samt diverse avskrifter av viktigare brev även en del ministerialanteckningar i kladd. Överst på fol. 123r är noterat: 676 then 15 Maij...[vigdes] Jacob Jacobsson, Jacobs son i Hamphorffwa, och Elizabet Oloffzdr Olofz dotter i Stolparp. Härigenom kan man draga slutsatsen, att Jacob bör ha varit född omkr. 1650. Han förefaller först ha brukat Hamphorva till dess att dåv. länsmannen, sedermera frälsefogden Joen Månsson 1684 köpte gården av löjtnanten Johan Bergh6. Före 1687 var han bonde i Krogstorps Storgård och blev senare bonde i Sevedstorp, Pelarne sn. Tillsatt som kyrkvärd 1698 15/37 och avgången 1701 30/38. Han lever ännu 1724 10/7, då han och hustrun var kommunikanter9. Hustrun Elisabet Olofsdotter var dotter till bonden och sexmannen Olof Hemmingsson i Stolparps Norrgård, som en tid på 1660-talet även var nämndeman i Sevede härad.10
Förutom Jon är två barn till Jacob Jacobsson f.n. kända. Sonen Hemming Jacobsson bör ha fötts omkr. 1680. Genom giftermål med en dotter till Christiern Jockumsson och Karin Staffansdotter i Sandvik, Hässleby sn, blev han rusthållare där. Hans son Christiern Hemmingsson blev bonde i Sevedstorp; hans åtkomst till gården bör undersökas närmare - det förefaller sannolikt att han övertagit farfaderns gårdsdel. I sitt äktenskap med Anna Johansdotter (1723-1814), dotter till kompaniprofossen Johan Persson Hammarklang och Vendela Persdotter Kellgren i Hult, Pelarne sn, hade han åtminstone 6 barn: Catharina Christiernsdotter, född 1740? gift 1:o med Samuel Sunesson, 2:o med Petter Andersson; Johan Christiernsson, född 1743, bonde i Skogen, Mörlunda sn; Hemming Christiernsson, begravd 1753 25/3 (testamentspengar); Samuel Christiernsson, född 1752 10/6 och begravd samma dag som brodern Hemming; Hemming Christiernsson, född 1755 2/7, död 1835 9/11 i Skorparp, Pelarne sn; Samuel Christiernsson, född 1759 20/1 i Sevedstorp, Pelarne sn, död 1839 11/3 i Sevedstorp; samt Peter Christiernsson, född 1764 27/12 i Sevedstorp, Pelarne sn.
Dottern Maria Jacobsdotter föddes omkr. 1690 i Krogstorps Storgård och dog 1737 2/1 i Isfall, Rumskulla sn. Hon gifte sig senast 1709 i Pelarne sn med Carl Ingemarsson, född (döpt 1672 29/9) i Isfall, Rumskulla sn, död 1746 24/3 i Isfall, son till Ingemar Gudmundsson och Karin Larsdotter. Maria och Carl hade tre barn: a) Lars Carlsson, född 1710 30/4 i Isfall, gift 1731 30/5 i Ingatorps sn med Maria Stefansdotter, född 1712 14/2 i Björkeberg, Ingatorps sn och dotter till Staffan Christiernsson och Kerstin Månsdotter. Deras son Carl Larsson, född 1742 1/12 i Dödringshult, Ingatorps sn, död 1797 18/2 i Isfall, blev med tiden bonde i Isfall. - b) Kerstin Carlsdotter, född 1713 29/10 i Isfall, Rumskulla sn, gift 1733 4/11 i Rumskulla sn med Marcus Persson, född 1697 21/2 i Hamra, Rumskulla sn, död 1765 15/5 i Glasshult, Rumskulla sn, först bonde i Hamra, sedan i Glasshult. - c) Karin Carlsdotter, född 1716 17/4 i Isfall, Rumskulla sn, gift 1734 5/5 i Rumskulla sn med Sune Ingemarsson, född (döpt 1705 30/4) i Fiefall, Rumskulla sn, bonde i Fiefall.
Jacob Jacobssons föräldrar var Jacob Gisesson och Maria Jonsdotter. Jacob gifte sig sannolikt omkr. 1650 och bör ha varit född på 1620-talet i Krogstorps Storgård. Han levde 1701. På VT med Sevede härad 1676 bevisade han med häradsnämnden att han år 1675 intet hushåll, duk eller disk haft i Krogstorp. Senast 1681 torde han ha överflyttat till Krogstorps Storgård. På HT med Sevede härad 1692 sattes 10 daler silvermynts vite mellan Jacob och hans brorson Nils Jonsson i Krogstorp, vilka sades föra ett elakt leverne sig emellan. 1688 hade han av syskon och syskonebarn löst till sig 2/6 i Krogstorps Storgård, varpå han erhöll fasta 1701.11 - Hustrun Maria Jonsdotter torde ha varit född omkr. 1630 och levde ännu 1716 4/4, men var död före 1720 1/312. På sockenstämman i Pelarne 1681 27/4 fick hon och hustru Ingrid Svensdotter i Hult, vilka ”kijfwa af gammal afwund sins emellan” vardera böta ett stop vin till kyrkan och till vite för förhindrande av framtida bråk sattes en levande ko12.
Jacob Gisesson torde ha varit den äldste sonen till skattebonden, ryttaren, sexmannen och kyrkvärden Gise Persson och hans hustru Maria i Krogstorps Storgård. Gise dog 1672 i Krogstorps Storgård, Pelarne sn. På VT med Sevede härad 1664 besvärade besvärade han sig över att halva gården i Krogstorp för vid pass 30 år sedan, då han red för hela gården i kriget i Tyskland, legat öde, vilket lett till att han endast fått halv betalning för sin tjänst, varför han nu begärde full kompensation genom att han tillerkändes skatterätten på hela gården. Detta avvisades dock av rätten, som hänvisade till en resolution av Göta hovrätt 1657, som upphävde rätten att föra talan på gamla pretentioner som tidigare ej talats på. - Hustrun Maria dog våren 1674, före den 12 april. Denna dag skrev prosten i Vimmerby, Olaus Sunonis Lincopensis, ett brev till komministern Petrus Laurentii Hjort i Pelarne ang. Maria. Till prosten hade ”hederwärde och förnämlige folck” påtalat, att hon under de sista 11 åren av sitt liv inte besökt nattvarden mer än en gång tre år tidigare, då Petrus övertalat henne därtill, och att hon heller ej på dödsbädden begärt bespisas med nattvarden. Därför borde hon rätteligen inte bevisas samma heder vid begravningen som de, ”som i sin wällmacht det H. Sacramentet brukat och ingen till förargelsse warit”; men ”aldenstund hon här i församblingen född är, här all sin lijfztijdh boedt och upfödt wackra barn, Söner och döttrar, Må hon lijkwäll utan någor præjudicio som bättre kunna hafwa förståndh ähn iagh, Christeligen begrafwas”, detta för att undvika oro, större förargelse, evigt hat och avund, vilket icke gagnade Guds församlings välfärd.14
Gise och Maria hade åtminstone fyra söner och två, troligen tre döttrar. En dotter är noterad hemma i mtl 1655, två i mtl 1666 och 1667 och en ännu 1668, men ej 1669. Det är sannolikt att vi därför har att räkna med tre döttrar.
Sannolikt var alltså Jacob äldst av sönerna. Ordningen på de tre övriga kan inte anges med någon större säkerhet. Samuel Gisesson bör ha varit född omkr. 1630; han dog 1712/1715 i Lidhult, Lönneberga sn (dessa år finns inga döda inskrivna i db i Lönneberga). Av mantalslängder framgår att han på 1660-talet var bonde i Elstorp, Pelarne sn och bodde där ännu 1674 10/9, då han på sockenstämman sattes till fjärdingsman i södra fjärdingen15, 1676 19/5 bodde han i Fasnefall och var ännu fjärdingsman16. Vid sockenstämman 1679 21/2 har han flyttat till Haddarp, Lönneberga sn och anges då ha 1 daler i gammal gäld till Pelarne socken17; därefter har han flyttat till Lidhult, där han bor 1687 (mtl). - Med ledning av att han en tid bott i Fasnefall samt att två söner heter Måns och Sven, kan det antas att hans hustru är dotter till Sven Månsson och Ingrid Månsdotter i Fasnefall. Hon är möjligen identisk med den änka hustru Karin i Lidhult som begravs 1722 30/12, 90 år gammal (åldern är sannolikt något överdriven). - Samuel och hans hustru hade fyra söner: a) Jacob Samuelsson, född omkr. 1664, död (begravd 1728 8/9) i Ingelstorp, Lönneberga sn. Gift 1:o 1692 (brudpengar) i Målilla sn med Ingeborg NN, född 1653?, död (begravd 1723 10/3) i Ingelstorp, Lönneberga sn. Hon hade tidigare varit gift med Sven Persson i Hammarsebo. (Deras dotter Maria gifte sig med sin styvfarbror Måns Samuelsson i Lidhult, se nedan!) Jacob och Ingeborg hade en son, Samuel Jacobsson, född 1693 i Hammarsebo, Målilla sn, död 1763 18/2 i Ingelstorp, Lönneberga sn, gift 1719 20/5 i Lönneberga sn med Karin Persdotter, född (döpt 1692 7/8) i Åkarps östergård, Lönneberga sn, dotter till rusthållaren Per Håkansson och Anna Jonsdotter. - b) Sven Samuelsson, född på 1660-talet, död 1740 i Krogstorps storgård, Pelarne sn. Bonde i Krogstorps storgård. Gift med Botilla Hansdotter, född omkr. 1680 i Stolparps Södergård, Pelarne sn, död där 1777 29/7, dotter till Hans Börjesson i Stolparps Södergård, som var gift med en dotter till nämndemannen, häradsdomaren och riksdagsmannen Hemming Börjesson i Bastefall. Sven och Botilla hade tre döttrar: Karin Svensdotter (omkr. 1708-1771), gift med Anders Jonsson i Norrlida, Pelarne sn (omkr. 1706-1771); Anna Svensdotter (1713-1777), gift med Jöns Nilsson i Elstorps Storgård, Pelarne sn (omkr. 1711-1761); samt Brita Svensdotter (omkr. 1721-1780), gift med Ingemar Carlsson (1719-1792) från Isfall, Rumskulla sn, bonde i Krogstorps Storgård. - c) Gise Samuelsson, född omkr. 1670, död 1708 i Katebo, Lönneberga sn (dödboken saknar datum). Fadern lät på VT med Sevede härad 1704 instämma ”kvinnfolket” Anna Månsdotter för att hon under den tid hon tjänat hos honom Lidhult både ha varit stridigt mot honom och hustrun och ha låtit sig besovas av sonen Gise. Hon nekade till att ha satt sig upp mot sin husbonde och påstod sig vara besoven under äktenskapslöfte, vilket Gise på tillfrågan inte trodde sig veta något om. Gise och Anna tillsades betänka sig till morgondagen, då Anna förklarade sig vilja fullborda äktenskapet, helst som hon inte kan tänka sig någon annan man, ”ty hon skall aldrig någon Mans person mehr älskat än honom”, vilket fick Gise att minnas bättre att han nog i alla fall hade lovat gifta sig med henne; rätten konstaterade dels att Anna ”syntes wara ett wackert stilla qwinfolck” och dels att Gises föräldrar icke finge missbruka sin myndighet över barnen och förhindra äktenskap ”för någon fåfäng orsaks skull”. - d) Måns Samuelsson, född omkr. 1675, död 1731 15/8 i Haddarpskvarn, Lönneberga sn. Han var hemmansbrukare i Lidhult, Faggemåla och Haddarpskvarn, Lönneberga sn. Gift 1706 i Lönneberga sn med sin broders styvdotter Maria Svensdotter, född omkr. 1688 i Hammarsebo, Målilla sn, död 1748 13/3 i Åkarp, Lönneberga sn, dotter till Sven Persson och Ingeborg NN. Av deras barn gifte sig dottern Karin Månsdotter (1707-1765) med rusthållaren Håkan Persson i Åkarps Östergård, Lönneberga sn (1699-1788), vars syster Karin tidigare gift sig med hustruns kusin Samuel Jacobsson (se ovan).
Den tredje kände av Gise Perssons söner var Joen Gisesson. Han var gift och brukare i Gökhult, Pelarne sn, senast 1666, hade 1668 flyttat till Äspekulla, Pelarne sn, bodde 1679 i Elstorp18 och senast 1687 flyttat till Krogstorps Storgård (mtl). Han uteblev från HT med Sevede härad 1669, dit han instämts av brodern Jacob för skällsord och dömdes 1689 att tillsammans med sonen Nils betala 1/4 saköre för 17 daler silvermynts rest på 1688 års utlagor19. Han var far till Nils Jonsson, som 1701 samtidigt med farbrodern erhöll fasta på halva Krogstorps Storgård, som han köpt 1700 av sina syskonebarn20.
Den fjärde kände av sönerna är Per Gisesson. Per i Mossebo påstod på VT med Sevede härad 1662 att hans sonhustru Kerstin Hemmingsdotter i Gökhult var kommen i roop och rychte för olofflig Sammangång med Per Gisesson, som då kallades ogift ryttare i Krogstorp. - Var gift och bonde i Sevedstorp, Pelarne sn, senast 1666, flyttade efter 1668 men före 1671 till Krogstorps Storgård (mtl).
Noter: 1) Göta hovrätt, Advokatfiskalens arkiv, vol. E VII AAC:30. 2) Pelarne L I:1 s. 16. 3) Ib., s. 22. 4) Op. cit. 5) Sevede häradsrätts arkiv, vol. F:5, s. 463, VaLA. 6) Köpebrevet är bevarat och finns i privat ägo. Sedermera ryttmästaren Johan Gabriel Bergh adlades Bergencrona, men tog aldrig introduktion. Han var gift två gånger, först med Agneta Neijlands, dotter till den från Balticum inkomne majoren Jacob Neijlands (skrivs vanligen Nylandt), som bl.a. innehade Sevedstorps ner- och uppebyar som säteri tillsammans med Hamphorva och räntan av Fasnefall och Stolparps norr- och södergårdar (J.A. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden [Skr. utg. av Svenska Riksarkivet 1:IV, 1976], IV:1 s. 238, IV:3 s. 1494f.), sedan med Ebba Sigrid Bagge af Berga. Agneta kallas i Elgenstierna 'Nylan' i bd I s. 193b och 'Nylander' i bd VIII s. 503a. 7) Pelarne D II:1 fol. 64v. 8) Ib. fol. 67r. 9) Ib. fol. 134v. 10) Han klandrade på ST med Sevede härad 1667 Hults mellangård i Rumskulla sn, som var hans mödernes arvejord och som han menade att hans fader utan nöd hade sålt till Zachris Persson där, som var Olofs morbror. Aktionen hade ingen annan framgång än att Zachris nödgades utge 20 daler kopparmynt i förlikning, varefter han beviljades fastan (tingsprot. Sevede ST 1669). 11) Tingsprot. Sevede härad HT 1701 § 9. 12) I not 1 anf. källa. 13) Pelarne D II:1 fol. 43v. 14) Brevet i sin helhet är avskrivet i Pelarne D II:1 fol. 153-154. 15) Pelarne D II:1 fol. 35v. 16) Ib., fol. 37v. 17) Ib. fol. 41r. 18) Tingsprot. Sevede härad ST 1679. 19) Tingsprot. Sevede härad VT 1689. 20) Se not 11 ovan.