NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 31.12.2001
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 31.12.2001
Skrivet av: Bengt Pettersson skrivet 2001-11-12, 18:14
Till Roger Axelsson
Hej Roger! Här har du några citat. Jag skriver ut alla, för att du ska få en bild av helheten.
Det finns en Oloff i baggatorp som Hell gestning, belagd 1543 i en mantalslängd. (Sture Jennes, År och människor, 1962, s. 295.)
Vid Älvsborgs lösen 1571: Rikast var Lasse i Baggetorp. Han ägde 35 lod silver, 8 lispund koppar, 15 mark mässing, 3 gödoxar, 6 dragoxar, 17 kor, 5 fyraårsnöt, 2 treårsnöt, 2 tvåårsnöt, 2 ettårsnöt, 22 getter, 3 svin och ett sto för 10 mark. För detta fick han betala 3 1/2 lod silver och 45 mark 3 öre i pengar. (Sture Jennes, År och människor, 1962, s. 26.)
Den förmögnaste var Lasse i Baggetorp. Denne hade varit knekt, och hans son blev också knekt och avancerade så småningom till fänrikslöjtnant. (Arvid Sjögren m. fl., Misterhults socken, 1955, s. 146.)
År 1596 pålades en ny hjälpskatt. Men, Erik i Baggetorp, som var fänrikslöjtnant, var skattefri. (Sture Jennes, År och människor, 1962, s. 27.)
Rotarna ingick i en fänika under Anders Östgötes befäl. Och: År 1597 bodde två av det högre befälet i en fänika i Misterhult, nämligen fänriken Olof i Ramnebo och fänrikslöjtnanten Erik i Baggetorp. (Arvid Sjögren m. fl., Misterhults socken, 1955, s. 148.)
År 1600 pålades åter en hjälpskatt. Men, på Baggetorp satt nu en knektänka. (Sture Jennes, År och människor, 1962, s. 27-28.)
I Mantaals Länngd opå Tuna och Tiwst Härader der effter Skattenn ähr Uthgiortt till Elffzborgz Jennlhössenn opå Förste Terminenn Åhr 1613, finns det en Peer i Baggetorp, som den ende belagde i Baggetorp. (Sture Jennes, År och människor, 1962, s. 302.)
Hos bonden Nils Eriksson i Baggetorp var sorgen stor, då en fyraårig son försvunnit i skogen en sommardag 1655. Trots alla efterforskningar var gossen borta. Om han drunknat eller blivit riven av något djur blev aldrig klarlagt. Han var försvunnen. Ett sista försök gjordes. Fadern skrev till domkapitlet i Linköping i början av 1656, att biskopen måtte låta bedja i stiftets alla kyrkor för den försvunne gossen, som troddes vara bergtagen. Han hade nämligen sist varit synlig på ett berg, som de gamla i bygden trodde vara bebott. I skrivelsen begär också fadern att få låna klockor från två kyrkor att ringa med. (Arvid Sjögren m. fl., Misterhults socken, 1955, s. 155.)
Roger, vad tror du om tankegången att den änka som nämns 1600 i Baggetorp, är Erik Larssons änka? Erik Larsson kan ha dött någon gång 1597-1600, eventuellt i striderna mot hertig Carl 1598; och kanske är den Per som är belagd 1613 i Baggetorp, änkan NN:s nya man. Vad tror du?