NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2006
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2006
Skrivet av: Bengt Rydh skrivet 2006-12-12, 22:39
Hej Barbro! Tack för kommentarerna.
Mats hustru Karin Ingemarsdotter Håller med om att Ingemars far bör heta Karin Ingemarsdotter då det finns en ”kontinuitet” i längderna. Frågan är om det är samma Karin som nämns i katekisationslängden under Mjogaryd för 1691.
Det som kan tala för teorin att det är Karin från Mjogaryd är den åldersuppgift som refereras i mitt föregående inlägg. Tittar man vidare bland faddrarna för Mats och Karins barn är det endast dottern Kerstin (f 1701-09-01) som har en fadder från Mjogaryd, nämligen Arvid Ingemarsson. Tittar man i mantalslängderna finner man att namnet Ingemar inte är särskilt ovanligt, exempelvis finns 1659-60 två Ingemar omnämnda i Mjogaryd. Med detta som bakgrund och det faktum att Karin Ingemarsdotter nämns som piga i Mjogaryd Sörgård 1691 (daterad 24/8), en tidpunkt då bevisligen Mats son Ingemar är född, gör att man nog kan se det som troligt att Mats hustru Karin inte är identisk med Karin Ingemarsdotter från Mjogaryd.
Tidpunkten för Mats och Karins giftermål Nästa punkt där det finns en viss motstridighet är tidpunkten för Mats giftermål. Tittar vi i längden för 1688-1693 står (Kävsjö C:1 p 27) ser det här ut som att Mats och Karin är gifta redan 1688.
Om vi tittar i mantalslängden får vi följande information: ? 1687 nämns för första gången en dräng Mattis under en änkling Jöns i Mjogaryd ? 1688 nämns en en dräng under Jöns ? 1689 nämns en dräng Mattis under en Jöns ? 1690 nämns Mattis och hustrun
Här finns alltså en motstridighet emot längden 1688-1693. Kan det vara så att det finns en ”eftersläpning” i mantalslängden?
Mats föräldrar Detta leder frågan vidare till vem som var Mats föräldrar. En kandidat är den Jöns under vilken Mattis nämns som dräng. I mantalslängderna finns flitigt förekommande exempel på att söner ibland nämns som son och ibland som dräng. Då denne Jöns, i mantalslängden, nämns som änkling 1687 och som därefter inte anges ha någon hustru är det inte möjligt att identifiera honom som vare sig Jöns Jönsson eller Jöns Nilsson, de ”Jönsar” som nämns i katekisationslängden 1691. Denne Jöns finns första gången, enligt mantalslängden, i Rudö 1682 och sista gången 1694.
Ett uppslag här är en ledtråd som Stig Pettersson grr ovan i ett inlägg 2002-12-16 där hänvisningar görs via Byarums Hembygdsförenings Årsskrift 1986 till Östbo härads dombok 1665-01-26 respektive 1676-06-22/23. Hänvisningarna finns i en artikel av Einar Persson, en som jag förstått det mycket kompetent forskare. Vid hänvisningarna ges kommentaren, med hänsyftning på Mats Jönsson, ”om släkten”.
1665-01-26 står: Kom för Rätten Thor i Högebråten fullmechtig af Lars Trottesson i Fåsala, begiärandes Tingskötningh på ? i Slungsåhs, som Per Trottesson, Lars Trottesson, Anders Trottesson och Jon i Rude hafwa sålt till Jöns Mattsson i Kiäffsiö, begiärandes i lijka måtto att en äng i Hillerstorpa ägor måge blifwa i fastebrefwet infördt, Nu hade man intet dhe förrige protocoll uthan Andelius hafwer dem borto doch witnade Nembden att desse ägor ähro lagbundne och lagståndne och willia stå för alt efftertahl att ähr lagliget producerat till Jöns Mattsson i Kiäffsjö ? i Slungsås.
1648-1666 finns, enligt mantalslängden, en Jon Mattson i Rude (som ibland också nämns som Jöns och Joen) som bör kunna identifieras som den Jon i Rude som nämns i domboksnotisen. Av notisen bör man vidare kunna dra slutsatsen att Jon Mattson är gift med en syster till Trottesönerna. Dessa Trottesöner är sannolikt söner till den Trotte Andersson i Slungsås som nämns i boskaps och mantalslängder under perioden 1636-1653. Trotte och hans bror köper Slungsås, enligt en domboksnotis 1624-09-17, av sina syskon bland vilka finns kyrkoherden i Åsenhöga, Jacob Andreae. Se också inlägg under Åsenhöga 2006-03-06 och följande.
1676-06-22/23 står: Samma dagh upp och framstegh för Rätten Nembdemannen Håkon Jönsson i Ammelund, fullmechtigh af Jacob Bengtsson, Joen Nillson i Rudo och Kierstin Haggadotter(?) skaffadt och Tingskiöte all den Skattejordh som dee hafwa Arft uthi Boarp Gårdh i Byarum Sochn, effter dee derfölr sin fulla betallningh upburit och bekommit den sidsta penningh medh den förste Nembl. Jacob Bengtsson för sin Arfspart uthi Skattegården Boarp(?) Tolff daler kopparmynt, Joen Nillson i Rude dör sin anpart en Sölfwerskiedd om 21/2 Loodh sampt 9 mkSölfwerment dessföruthan hafwer Joens fader opburit på samma gårdepart för sin dödh 2 RDr, Kierstin Haggadotter för sin Bördpart Tiugu daler Kopparmynt, och tillägnar samma Skatterettighet Swen Joensson i Boarp, hans hustru Sigredh Jonsdotter och deras Barn och arfwingar, medh huus, Jordh, åker ängh etc. till Ewerderlig egendomb, dessföruthan hafwer Swen Joenss Arffeedeel i Samma Gårdh, så at han nu igenom kiöph och Arff ähr Rådande öfwer een treedingh i heela Boarpa Gårdh hafr också samme 1/3 effter Sweriges Lagh warit upbuden och Lagstånden, dy dömbde iagh medh Nembden detta Kiöp stadigt och fast effter det 10 Cap Jordeb. L.L.
1676 finns, enligt mantalslängden, ingen Jöns eller Joen i Rudö. Däremot förekommer en korpral Nils under perioden 1666-1675. En gissning skulle kunna vara att den Joen som nämns är son till denne Nils och identisk med den Jöns Nilsson som förekommer i Rudö från 1689 till sin död 1709 och som jag tidigare, på ganska lösa grunder, identifierat som Mats far.
Einar Persson är avliden sedan ett antal år men hans arkiv lär finnas bevarat hos Vaggeryds hembygdsförening. Kanske kan här finnas mer uppgifter som ligger till grund för notisen ”om släkten” i årsskriften från 1986.
Som jag förstått det är Rudö en skattegård och då jag inte funnit några transaktioner kring Rudö i domböckerna mellan 1644 och 1700 finns det anledning att förmoda släktskap mellan de personer som förekommer i Rudö, sedan kan det ju i och för sig vara mer än en släkt. Det är möjligt att det i senare domböcker kan finnas transaktioner kring Rudö som också ger ledtrådar bakåt i tiden.
Sammanfattningsvis finns det alltså fortfarande en hel del oklarheter här men samtidigt också ett antal ledtrådar att nysta vidare i.