Titel: Osby
Skrivet av: Ola Andréasson skrivet 2015-10-06, 10:55
Jag fortsätter med en annan del av Slähult: Mikael Persson visade här på Osbysidan den 29 december 2003 ett domslut från Skåninge landsting 1671, som i sig innehöll en dom från 1613. Han antog att den Nils Nilsson som omnämndes där var Nils Nilsson Smed i Slähult (ca.1631-1694), utan att kunna bekräfta det. Jag har hittat en uppföljning även till det problemet, men sätter först in domslutet från 1671 igen:
Skåninge landsting 6 juni 1671 - ärende nummer 3:
Wthi sacken emillom Nils Nilßon och Truls Jönßon ähr således afsagt.
Effterdÿ Truls Jönßon i Sleolte torp icke al lenest bewijser sig wara arfwing och lijka när till att börda och inlösa den Jord som fahl blifwer uthi Sleolte Skattegård medh Nils Nilßen; wthan och i Rätta legger en ga[mmal] landstingsdom wthgifwen A:o 1613. d.16 octo[ber] aff då warande Landsdommare Sahl: wälb: H. Lawe Wrne till Beltebergh der [de beg]ge bröderne, Nembl. Nils Larßon och Bodel Larßon som wore Nils Nilßons farfa= [der] och Truls Jönßons Moders Morfader, ähre [xx] kiende att wara lijka gode både att [är]fwa, kiöpa och leija i före:e deras Feder= [ne] gård hwadh falt blifwer; wndanta= [ga]ndes det deras Fader Lars Nichlaßon aff deras Möderne Jord Solt och afhent haf= wer; Då kienner Rätten begge parter skÿldige, så her effter som her till, sig der effter i alla måtto att retta och förhålla, och inge Samfrender wijdare der på att stedas. Des till wißo etc.
(Tecken inom hakparenteser är oläsliga i originalet, men tillagda som vad jag antar där stått. När jag angett "xx" har jag inte lyckats tolka originalet alls.)
Vid Östra Göinge häradsrätts höstting 1715 ärende nr 72 sökte Nils Nilsson i Slähult lösa in 1/32 från Nils Olsson på Slähults torp, med hänvisning till att denna jord tillhört Nils Nilssons gård "i forna tider". Nils Olsson kontrade då med en äldre handling han tydligen hade i behåll:
"Innläggandes en Lagmans Rättens dom af d. 6 Junii 1671 emillan Trulls Jönsson hanns Swarfader, och Nils Nilßon kiärandens fader, hwaruti honom samma 1/32 del skall blifwet tilldömd".
Domslutet som Nils Olsson (1671-1753) hänvisade till måste alltså vara just det som upptecknades ovan. Ärendet avslutades med att rätten ansåg att Nils Olsson skulle få behålla sin jord, om han så ville.
Vid denna tid fanns som tur är bara en bonde Nils Nilsson i Slähult. Denne var född på gården 1678 och dog 1718. Han var tveklöst son till Nils Nilsson Smed, och på så sätt bekräftas Mikael Perssons antagande att Nils Nilsson i domslutet 1671 är densamme. Vidare bekräftar alltså domslutet 1671 då att Nils Nilsson Smeds far Nils Nilsson Lille i Slähult (ca.1585-1673) i sin tur var son till Nils Larsson i domslutet 1613.
Vid hösttinget 1722 ärende 28 och 77 framsteg Nils Nilssons änka Elna Jeppsdotter (1681-1749) för rätten, och förde fram krav till Nils Olsson på samma 1/32 ännu en gång. Denna gången slutade ärendet med att rätten inte ville avge något utlåtande alls.
För övrigt kan tilläggas att "Slähults torp" på den tiden inte syftade på ett torp i nutida mening, utan på en bondgård med egen mark uppförd utanför den gamla gården/byn. Den utgjorde 5/32 av Slähult, kallades senare för "Lilla Slähult" och existerar fortfarande. Den 1/32 som var så omtvistad, var åkertegar som låg närmare den gamla gården och blandade med mark som tillhörde Nils Nilsson och Elna Jeppsdotter. Antagligen har "Slähults torp" utbrutits från stamgården med Bodel Larsson som nämndes i domslutet 1613.
Om man då även beaktar vad som angetts vid jordrevningen 1671, kan man anta att Nils Nilsson-delen tillsammans med "Slähults torp" tidigare utgjort en enhet som går tillbaka på Lars Niklasson, omnämnd i domslutet 1613 ovan och före det bland annat i skattelängden 1584. Följdaktligen borde "Erikssons" del av Slähult utgjort en annan enhet, och jag vill gärna tänka mig att denna går tillbaka på Nils Rafn den äldre, känd från samma skattelängd 1584. (Hur sedan gamle Nils "Eriksson" själv kom in i sammanhanget är som bekant ett annat problem. En möjlighet är att han var svärson till Nils Rafn den äldre, och son till den Erik Persson som är känd i Marestorp åtminstone 1584-1596.)