NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-10

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-10
Skrivet av: Maud Svensson skrivet 2004-07-09, 02:41
Solveig,
de kvinnor som reste till annan ort, oftast en större stad, för att utnyttja sin lagliga rätt att föda anonymt och därefter genast lämna bort barnet, tog i sin förtvivlans stund ingen hänsyn vare sig till barnets eventuella senare önskan att få veta sitt ursprung eller till oss sentida släktforskare. (Vilket bör vara dem förlåtet, med tanke på den skam och vanära de fått utstå om saken blivit känd medan de ännu levde.)
 
Men det finns en liten möjlighet att finna åtminstone en del av dessa mödrar. År 1856 infördes ett tillägg i barnmorskereglementet, enligt vilket barnmorskan ålades att råda barnaföderskan att skriva sitt namn och sin hemvist på ett papper och försegla det. Den förseglade namnsedeln lämnade modern till prästen i den församling där barnet fötts, i samband med att hon anmälde födelsen (vilket hon hade skyldighet att göra ofördröjligen efter förlossningen). Prästen försåg skrivelsen med wederbörlig anteckning och sitt sigill.  
 
Sedan var det moderns val hur namnsedeln skulle förvaras. Tanken bakom reglementestillägget var nämligen att ge den i födelseboken okända modern möjlighet att återfå sitt barn om hon skulle ångra att hon lämnat bort det. Med namnsedeln kunde hon bevisa moderskapet.  
 
De flesta anonyma barnaföderskor avstod från möjligheten att ångra sig. Av dem som följde barnmorskans råd tog en del namnsedeln med sig hem och gömde den på ett mer eller mindre säkert ställe - och brände den kanske senare. Andra lät barnets födelseförsamling förvara den. Eller lämnade de den till barnmorskan som i sin tur vanligtvis vidarebefordrade den till församlingen, mindre vanligt till det barnhus där barnet först placerades.
 
Och därmed har jag äntligen (!) kommit fram till den lilla chans som finns att spåra modern i detta fall. (Försök att finna även fadern när modern fött anonymt är tyvärr oftast utsiktslösa.)
 
Jag tar för givet att du redan konstaterat att det i Gustaf Adolf Rynos födelsenotis står att båda föräldrarna är okända. Men har du frågat om en eventuellt bevarad namnsedel?
Jag känner inte till vilka barnhus som fanns i Örebro vid denna tid, men i deras arkiv kan eventuell namnsedel också finnas.  
 
Föreslår att du tar kontakt med Landsarkivet i Uppsala, se www.ra.se/ula    
och  
Örebro stadsarkiv (som bör förvara ev barnhusarkiv), se www.orebro.se/stadsarkivet  
 
Om du följt SVT:s Din släktsaga såg du kanske programmet om Joel som föddes av okänd moder och lämnades till Allmänna barnhuset i Stockholm. Hans mor lämnade ingen namnsedel, men hon skrev kort efter barnets födelse ett brev till Joels far och berättade när pojken var född och vilket namn han fått. Brevet bevarades i största hemlighet av fadern och hittades många år senare, efter hans död, av en dotter som lyckades hitta sin halvbror Joel.
 
Ibland kan man alltså - på krokiga vägar och med stor tur - finna både mor och far till något av alla dessa tusentals barn som föddes med okända föräldrar.  
Men det allra vanligaste är att man tvingas konstatera att den olyckliga modern fick som hon ville - vara och förbli okänd.