NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-20

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-20
Skrivet av: Björn Engholm skrivet 2003-06-17, 10:42
Hej igen M-L Winblad med flera(ursäkta nu denna långa berättelse)!
The Gustaf Julin and sockenstugan story!
I nordändan av något som heter Borasjön finns idag lite minnesmärken men det är ändå inte så mycket kvar av den bebyggelse som en gång fanns här. Om det nu inte direkt var någon centralort i Sverige precis, eller ens någon stad, så var det i alla fall en av landets första knutpunkter för landförbindelserna i riket. Ännu i mitten av 1800-talet så var detta det enda ställe av någon betydelse på en sträcka av åtskilliga mil och det låg ganska så mitt emellan de två största städerna.
 
I denna sluttning närmast upp från stranden låg den del av bebyggelsen som utgjordes av kyrka, kyrkogård och en sockenstuga samt diverse annat. Här bodde en familj som skötte detta. Jag vill liksom minnas ett foto av familjen i gräset idylliskt framför detta parti och där ungdomarna som bäst roar sig så glatt ett litet stycke framför sina föräldrar. Det finns annars inte så mycket som bevarats från minnet av den gamla centralorten Bodarne mellan Laxå och Finnerödja. Den urgamla mötesplatsen som föregick köpingen Laxå. Hade järnvägsstationen lagts där i stället för några kilometer österut hade allt varit vid det gamla och Bodarne fortfarande bygdens centralort. Det hade varit mycket bättre säger en del gamla som sett köpingen växa fram. Trots att vissa är uppvuxna i den senare köpingen så finns sådana åsikter och man vet inte säkert om detta är på fullt allvar. Men de som berättat  engagerat kring historien bakåt har berört att många tyckte att det var så tragiskt när kyrkan flyttades från platsen. Det fanns de som i likhet med den gamle kyrkstöten Julin och andra inte gärna kunde förlika sig med skövlingen.
 
Gustaf Julin var en stor kraftig och reslig man som var vida känd i bygden. Han hade rört sig och verkat här under många år och kände människorna och de honom. När järnvägen skulle fram var Julin kommenderad därtill som så många andra. Han hade tillträtt soldattorpet vid Norra Julön, ett stycke norr om sockengränsen till Finnerödja, redan 1845. Julin blev bygden trogen i hela sitt liv och var under hela denna tid bosatt i eller i närheten av Bodane socken.  
 
När den gamle skolmästaren och kyrkvaktaren vid Bodane dog så var det Gustaf Julin som tog över sysslorna här. Till dem hörde verksamheten vid sockenstugan och kyrkotillsyn och även funktionen som kyrkstöt i den gamla orginella 1600-talskyrkan vid Borasjöns strand. Sockenstugan och kyrkan låg nästan vägg i vägg med varann på den västra delen av kyrkogården. Här i sockenstugan sammanträddes det och det var här som de ödesdigra besluten om kyrkans framtid fattades, de som alltså inte alla uppskattade. Däribland Gustaf Julin. Kyrkan skulle nedmonteras och flyttas österut till Laxå samhälle. När det så var dags för den sista gudstjänsten innan rivningen så kunde inte Julin hålla undan känslorna utan grät när gubben Granlund spelade för sista gång under utgångsmarschen.  Det var ett för sorgligt slut för mannen som vårdat byggnaden i 30 år. ”Dom vanhelgar kyrkan” tyckte Julin om flytten som han själv aldrig gillade. Han blev faktiskt den allra siste i raden av tempelskötare på platsen för en nästan tusenårig helgedomstradition. Nu vilar han själv där på en anonym plats på den gamla kyrkogården medan de som minns honom har blivit allt färre och färre under de allra sista decennierna.
 
Man kan säga att när kyrkan försvann från platsen så var livet också i stort sett över för Gustaf Julin. Han bodde dock kvar i sockenstugan ytterligare något år som f.d. kyrkovaktare, tillsammans med sin hustru Anna Maja, ända tills det att hans krafter ebbade ut en höstdag. Änkan bodde sen kvar i huset i ytterligare 7 år till sin död. Därmed fick hennes nära 40-åriga tid här som husmor, och någon slags f.d. värdinna, sitt avslut och detta kom så slutligen att besegla hela den eran för Bodarne.  
 
Ganska omgående därefter kom den vidtagna utgrävningen av det gamla klostret på platsen. Men fortfarande kan den som vet det se spåren från Gustaf och Anna Majas tid och händer. Till de spåren räknas de syrener  som växer på sidan av det som en gång varit platsen för sockenstugans trapp. Den sockenstugan är för längesedan borta för den försvann en kort tid efter makarna. I början av 1950-talet monterades så en annan sockenstuga upp på en annan plats öster om kyrkogården. Går man in i den stugan, där en servering idag finns, och stiger in i det mindre rummet till höger så skall man där kunna finna en gammal käpp. Den käppen är Gustav Julins. Om man, innan man går ut ur stugan, tar och tittar upp på takbjälken så ser man där ett inhugget smedmärke. Det smedmärket tillhör smeden vid Nyhammaren där denna byggnad tidigare varit smedbostad. Den smeden och Gustaf Julin är idag förfäder till några ungdomar vars fader just skriver dessa rader.
Snälla läsare, ursäkta detta inslags längd och de ev. fel som jag för ögonblicket inte ser. Detta skrevs väl lite väl fort.
Vänliga hälsningar Björn