Titel: Grels Matsson
Skrivet av: Gunnar Gidlöf skrivet 1999-09-30, 12:42
Hej!
Ytterligare ett bidrag om Grels Matsson
Beträffande Grels Matsson uppger G Hoppe att denne framträdde vid tinget i Överkalix 1694 som vittne i en tvist mellan sonen Johan Grelsson och Jöns Ivarsson rörande ett byte av nybyggen. Förmodligen har han dött endast en kort tid därefter, kanske rent utav redan samma år, ty vid tinget i Jokkmokk i februari 1721 uppgav Jakob Grelsson, att fadern dött för ungefär trettio år sedan, utan att detta bestreds av Johan Grelsson som var närvarande.
Av kykbokföringen i Jokkmokks församling kan man sluta sig till att han, förutom sönerna också hade döttrarna Maria, Anika och Lisbet. Dessa döttrar och sonen Jakob uppträder vid flera tillfällen som faddrar vid dop av varandras barn. Vidare framgår att Maria var gift med Johan Lundius, en son till förre lappredikanten, klockaren och nybyggaren i Vaikijaur Nils Lundius. När hon dog 1730 uppgavs hon vara 46 år. Om Annika finns endast uppgiften att hon dog den 8 augusti 1738, begravdes i Hyttan (Kvikkjokk) och att hon var 60 år. Hon antecknades då som piga med vilket förstås att hon var ogift. Troligtvis hade hon tjänat som piga hos kyrkoherden, som sommartid upphöll sig i Kvikkjokk. Lisbet förekommer, förutom som dopvittne, ej vidare i kyrkböckerna.
Grels Matssons hustru var troligtvis den hustru Lisbet Seffredsdotter i Storluleå (Kuouka, Porsi) som dog den 25 mars 1722, begravdes i Jokkmokk och då uppgavs vara 80 år gammal. Detta styrks av att Jakob Grelsson 1721 vid tinget i Jokkmokk uppgav att modern ännu levde och av sammanhanget framgår dessutom att hon vistades i hans hushåll. Att namnet Lisbet användes av sönerna Jakob och Anders samt dottern Maria, när dessa döpte sina döttrar, i övrigt inte förekom som dopnamn vid den tiden i Jokkmokks församling, talar också för detta.
Källor:
Hultblad, F. 1940. De första nybyggarna i Jokkmokks och Gällivare socknar. (Norrbotten 1940). Luleå. Hoppe, G. Ett blad ur lappmarkernas kolonisationshistoria. (Norrbotten 1945). Luleå. Andersson, B. H. Nybyggen och kolonisering kring Ängesån. (Norrbotten 1961). Luleå. Andersson, B. H. 1992. Ett bidrag till histoien om byn Satter/Järämä. (Scriptum 21). Umeå. Hultblad, F. 1968. Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Stockholm.
Luleå lappmarks tingslag: Renoverad dombok 1712 Orginaldombok 1721 Johan Grelssons brev till landshövdingen 1721 Överkalix tingslag: Jöns Eliassons brev till häradsrätten 1690 Jokkmokks fösamling: C:1 Födelse- och dopbok 1701-1736 C:1 Lysnings och vigselbok 1701-1736 C:1 Död- och begravningsbok 1701-1736 C:2 Död- och begravningsbok 1736-1776