NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 2002-06-25

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 2002-06-25
Skrivet av: Sture Torikka skrivet 2002-06-11, 09:53
Gustafsson,
 
Jag saxar litet ur min påbörjade Toljuksianska släktkrönika. Jag tror att du finner svaren på dina frågor (Maria Rautio, Malin Ylihirstiö och Mats Rautio samt vigseln 1785 samt INGEN genomförd vigsel 1818) däri om du läser allt.
 
När det gäller gårdsnamnet HIRSTIÖ, så är den äldre språkformen just HIRSTIÄ. Språket lever ju hela tiden och detta ä i slutet övergick dialektalt till ö. Detta synes genomföras konsekvent under 1700-talet.
Likadant med gårdsnamnet RAUTIO, vars äldre form under 1600- och 1700-talen är RAUTIA.
Otaliga exempel på liknande språkförändringar finns.
 
Några utdrag:
 
JOHAN OLSSON TOLJUS - TINA
Född 4 oktober 1730, död 11 mars 1800 i Kaulinranta av flussfeber.
  Döpt 5 oktober 1730. Var vid tidpunkten för vigseln med den nitton år äldre änkan å Tina en 20 år och 4 månader gammal ”dräng i Nuottioranda”.
  Husbonde och måg å Tina hemman nr 19 i Kaulinranta by åren 1751-1786, därefter förgångsman å gården till sin död. Den 3 mars 1786 sålde makarna Johan och Brita Tina 1/4 mantal arveskattehemman till sonen Johan. Som motkrav skulle sonen utlösa sina medarvingar med 111 riksdaler 5 skillingar 4 runstycken men också ansvara för all gårdens gäld samt såsom förgånga uti bägge föräldrarnas livstid årligen tillställa dem fyra tunnor rent korn samt mjölk av tvenne kor. Dock förminskades denna förgånga till hälften då endera av föräldrarna avled.
  Var vid sitt frånfälle angiven såsom ”68 år” gammal (= 69 år 5 månader 7 dagar). Begraven i Övertorneå den 16 mars 1800 tillsammans med fem andra sockenbor; 21 personer avled i församlingen under första halvåret 1800 i feber eller flussfeber.
 
Hustru den 10 februari 1751 (Övertorneå):
BRITA LARSDOTTER TINA
Född år 1711, död 26 mars 1798 av feber.
  Från Tina i Kaulinranta by och dotter till bonden Lars Mickelsson Tina o h h Margeta Mickelsdotter.
  Brita hade tidigare varit gift omkring 1740 med Tinahemmanets förra bonde Olof Olofsson Rovainen-Tina  f. i januari 1712, d. 31 mars 1743.
  Brita Larsdotter begravdes i Övertorneå den 1 april 1798.
 
 
ERIK OLSSON TOLJUS (PATRON)
Född 4 januari 1733, död 13 september 1791 i Nuottioranta av ålderdoms bräcklighet.
  Bondson å Toljus hemman i Nuottioranta, Niemis by, där han döptes den 8 januari 1733. Blev antagen i mars 1759 till indelt soldat för roten nr 68 Patron i Niemis by; ”dugelig” (Mönsterrulla 15 mars 1759). Han ersatte då den tidigare knekten Per Henriksson Patron som avlidit i Pommern i november 1758. Han hade dock själv tur och blev aldrig utkommenderad till pommerska kriget, utan förblev stationerad vid hemmaförsvaret. (I generalmönsterrullorna 1759, 1760 och 1761 står roten som ”vacant”, vilket den ju faktiskt inte var. Detta beror troligen på det sakförhållandet att de aktuella fysiska mönstringarna ägde rum nere i Tyskland varför uppgifterna från mars 1759 i Hietaniemi inte hade nåtts dit ner.)
  Något märkligt är det faktum att Erik Olsson Toljus redan i Hietaniemi födelsebok den 1 juni 1758 kallas för ”soldat Patron”. Det sannolika är att han redan före maj 1758 hade utsetts till livkarl eller vargeringskarl för denna soldatrote, även fast detta inte har kunnat beläggas i de militära källorna.
  ”Präsens, duktig”…4:a tjänsteår (MR i Torneå 23 mars 1762). Blivit utbytt den 8 oktober 1767; Erik Olofsson får avsked och tjugotreårige drängen Olof Mickelsson gillas (Generalmönsterrulla 14 september 1768).  
 
Var vid sin död 58 år 8 månader 9 dagar gammal men uppges i Hietaniemi död- och begravningsbok ha varit ”67 år gl” och avliden av ålderdoms bräcklighet. Begraven i Hietaniemi den 25 september 1791. Kyrkoräkenskaperna från begravningsdagen förtäljer: ”Testam. eft. Eric Olsson Toljus fr. Nuot.” 2 skillingar, ”för Bårklädet” 2 skillingar 8 runsstycken samt ”Pungp.” [= pungpenningar – möjligen insamlat i kyrkan?] 1 skilling 7 runstycken. Fattigkassan upptar samma datum 1 skilling i ”Test. efter Eric Olsson i Nuotiorand.”.
 
Husbonde å nuvarande nr 15 Toljus hemman i Nuottioranta 1766-1784. Var indelt soldat för roten nr 68 Patron i Niemis 1759-1767. Soldathustrun Malin Patron stod officiellt som företrädare för familjen i flera mantalsskrivningar fr o m 1761 och framåt.
 
Hustru den 4 juni 1758 (Hietaniemi):  
MALIN JÖNSDOTTER YLI-HIRSTIÖ
Född 14 februari 1736, död 5 maj 1809 av rötfeber.
  Från Ylihirstiö i Nuottioranta och dotter till bonden Jöns Henriksson Yli-Hirstiö o h h Brita Karlsdotter.
  Malin döptes till Magdalena den 15 februari 1736 men kom att uteslutande kallas för Malin. I Hietaniemi vigselbok för år 1758 har hon erhållit noteringen ”utan krona”, vilket i praktiken innebar att hon ansågs vara hävdad, d v s att hon inte längre var oskuld. Och det var hon uppenbarligen inte heller vid tillfället för vigseln den 4 juni 1758; tre dagar tidigare föder hon nämligen sitt och makens första barn. Kyrkan tyckte inte alls om sådant leverne och ville istället avskräcka från detsamma. Därför kan vi i Hietaniemi kyrkoräkenskaper för den 6 augusti 1758 läsa att ”Eric Olofsson i Nuottioranda och Malin Jöns dr ibidem för otidigt sängalag” hade fått plikta 12 daler kopparmynt.
  Men trots detta ville det unga brudparet ha en stilig vigsel varför man beställt av kyrkan en brudpäll; ”Eric Olofsson i Nuottioranda” erlagt ”för Pellet” erlagt 24 öre (Hietaniemi kyrkoräkenskaper 9 juli 1758). Enligt gammal svensk sed kunde en päll – brudpäll – under vigseln hållas över brudparet, vilken kallades ”Pellet”.
 
Hon begravdes på Hietaniemi kyrkogård den 11 maj 1809. Kyrkans räkenskaper upptar samma dag i ”Test. eft. Eric Toljuss Enka i Nuotioranda” 4 skillingar. Fattigkassan har också noterat inkomst av 4 skillingar.
 
 
ERIK ERSSON TOLJUS  
Född 28 januari 1763, död 29 juni 1824 i Nuottioranta.
  Döpt den 30 januari 1763 till Ericus. Hans faddrar var bönderna Carl Metsävainio och dess hustru, Johan Olofsson och dess hustru samt drängen Carl Hansson och pigan Brita Mickelsdotter.
  Husbonde å fädernegården Toljus arveskattehemman nr 15 i Nuottioranta, Niemis by, vilket alltså var två tredjedelar (1/9 mantal) av stamhemmanet, åren 1784-1801. Därefter var Erik Ersson Toljus husbonde och hemmansägare av Toljus bägge hemman nr 15 och 16 i Nuottioranta byadel inom Niemis by från 1801 till 1822 då han sålde detsamma till sonen Isak.
 
Erik och hans tillkommande hustru sammanvigdes till äktenskap i Hietaniemi den 3 juli 1785, men det märkliga är att kyrkoherden har glömt att notera in denna uppgift i vigselboken. De omnämns inte däri över huvud taget.
  Men Hietaniemi kyrkoräkenskaper har däremot den 3 juli 1785 följande anteckning: ”På Eric Toljuxes Bröllop” [insamlades] ”-.9.7” (= 9 skillingar 7 runstycken; fattigkassans räkenskaper).
  Och sedan har vi detta med kyskheten; Även Erik och Maria provade sig fram innan de valde att gifta sig med varandra. Kyrkoräkenskaperna redovisar den 3 juli 1785 med tydlighet att ”Eric Ersson i Nuotioranda [pliktat] för otidigt Sänglag” 1 riksdaler 16 skillingar.
 
Hustru den 3 juli 1785 (Hietaniemi):
MARIA SAMUELSDOTTER RAUTIO
Född 11 mars 1760, död 21 juli 1825.
  Från granngården Rautio i Nuottioranta by och dotter till bonden Samuel Henriksson Tiensuu-Rautio o h h Maria Henriksdotter Rautio.
  Maria döptes den 14 mars 1760. Hennes faddrar var soldaten Erik Patron och dess hustru, soldaten Nils Holt och dess hustru samt drängen Johan Nilsson och pigan Margeta Mårtensdotter. Vi konstaterar således att hennes blivande svärföräldrar samt svärfaders syster och man var hennes faddrar. Hietaniemi husförhörslängd anger henne såsom född år 1763.
 
 
MARIA OLSDOTTER TOLJUS
Född 16 juni 1789, död 17 december 1818 i Nuottioranta av tvinsot.
  Döpt 17 juni 1789. Faddrar: bönderna Hindrik Hansson Anna med hustru och Abram Abramsson med hustru samt drängen Mickel Mickelsson och pigan Ella Johansdotter.
 
Lysningssedel återfinns utfärdad och avkunnad i Hietaniemi kyrka den 26 april 1818 för Mats Larsson Rautio och pigan Maria Olsdotter Toljus, men någon fullbordad vigsel blev det aldrig. De hade av finska Övertorneå häradsrätt blivit ådömda att låta sig sammanvigas p g a det oäkta barn de sammanavlat.
 
  Död av ”Twinsot” och begraven i Hietaniemi den 20 december 1818. Samma dag redovisar Hietaniemi kyrkoräkenskaper i Testamente efter Maria Olsdr. Fr. Nuotioranda inkomster med 5 skillingar 4 runstycken. Dessa pengar överfördes till fattigkassan.
  Piga i Nuottioranta. Bodde med modern Ella såsom inhyses i byn och från 1805 med modern och styvfadern Henrik Mellajärvi i samma by.
  Ogift.
 
Fästman 1816-1818:
MATS LARSSON KAARTINEN - RAUTIO
Född 22 februari 1790, död troligen före 1855 på svenska sidan.
  Från Rautio i östra Pello by – men var född å Kaartinen i Kaartinen (Kardis) – och son till bonden Lars Matsson N.N.-Kaartinen-Rautio o h h Magdalena (Malin) Eriksdotter. Mats, som var döpt till Maths och skrevs Mathias i de första husförhörslängderna, kom med föräldrarna till Pello 1806. Han utflyttade ur församlingen 1813, flytt 1815 (?), återkommit 1819. Broder till Sakarias Larsson Rautio [se Tabell 8:29].
  Dräng i finska Övertorneå församling omkring 1813-1819. Anges i Turtola vigselbok 1830 komma från Kungliga Svenska Öfver Torneå. Samma år flyttar han till hustruns hemgård nr 11 Ranta-Tuoma i östra Pello by där han är inhysesman, förgångsman. Kyrkoherden har noterat att han var ”Utan Präst Bevis”. Turtola kommunionbok 1841-1847 uppger att han ”hör till svenska sidan” samt att han även vistas å svenska sidan. I följande kommunionlängder uppges han ha dött på svenska sidan. Uppenbarligen hade han och hustrun separerat redan under 1830-talet.
 
  Mats Larsson Rautio sedermera gift 25 juli 1830 med bondeenkan och gårdsvärdinnan ABLONA HENRIKSDOTTER TUOMA f. 30 oktober 1781, levde 1865 i östra Pello (dotter till bonden Henrik Esajasson Tuoma o h h Anna Arendtsdotter). Ablona hade varit gift 26 december 1808 med bonden Salomon Olofsson Fors-Tuoma  f. 1778, d. 22 maj 1826. Hon levde hela sitt liv å fädernegården Rantatuoma i östra Pello.
 
Väl mött,
ST