NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 03 april, 2012
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 03 april, 2012
Skrivet av: Constantinus Lindfors skrivet 2012-04-03, 08:41
Hittade en intressant sak på sida 153-154 i boken ”Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkr. 1750”, en akademisk avhandling av Gustaf Göthe, Uppsala 1929. Publikationen kan laddas hem här:
”Samma år [1671, min anm.] kommer för första gången striden om Falträsket mellan bygd och lappmark till synes i domböckerna. Könich Pedersson i Granön, som år 1667 å Ume ting hade första gången uppbjudit ett av honom upptaget hemman för vinnande av fastebrev, klandrades nämligen av lappen Nils Andersson från Umbyn, för att han hindrade denne att »bruka sina fisketåhlar» i nämnda sjö. Könich genmälte, att av urminnes tider vore detta träsk under hans hemman hävdat, men att Nils Andersson ändock fiskade däri, även just den tid, då Könich idkade själv där »sina våhnar»; detta säges han, Nils Andersson, göra »efter förriga bruk och gammal sedvänjo givandes dessförinnan andra lov detsamma att göra». Vidare klagade Könich, att, när han ber lappen för betalning föra hans fisk därifrån, denne förvägrar sig att bispringa honom. Resultatet blev, att de härom blevo »inför rätten med handsträckning förlikte (emedan bevisligt är berörde träsk av fornt och urminne Könichs hemman tillytt hava), att Nils Andersson brukar med Könich Pederssons lov och minne samma träsk uti hans frånvaro, men när Könich själv är närvarande, skall Nils Andersson därmed avstå, icke heller någonsin androm lov giva där att fiska. Nils Andersson tillsäger sig ock vilja för betalning hjälpa Könich Pedersson med sin avel ifrån förbemälta träsk, då han därom til litas».”
Källa: Sept.-tinget 1667 i Umeå socken samt Umeå lappmarks tingsprot. 9 jan. 1671. Motparterna på Lyckseletinget kom längre fram i tiden att bli ingifta släktingar genom makarna Hans Hansson och Anna Mårtensdotter i Stensund.
Jag kan ännu inte slita mig från tanken på Hans Erssons ekonomiska status (se tidigare inlägg om barnlik från 27/2 kl.00:12) så jag vill lyfta upp frågan om socioekonomiska ställning på den tiden. Hur pass välbärgad eller ”inflytelserik” var König Perssons familj? Jag hade tidigare förundrat mig över att en simpel bondson från socknens utkant kunnat gifta sig med en dotter till en regementsfältskär, där hennes far resp. bror titulerats med Mäster Olof resp. Axel. Ett sådant yrke innebar ju en högre status i lokalsamhället. Axel Orms dotter Margareta blev gift med landskapten Jakob Grubb. König hade en bror Per Persson, som blev borgare med namnet Gran i Umeå stad och där gift sig med Anna Danielsdotter vars far var Daniel Olofsson (stamfar för ätten Steckzenius); styvfar Anders Nilsson Grubb och bror Burträskherden Israel Danielsson Steckzenius (vars svärfar lappfogden Ægidius Otto tillät Erik Eskilsson att flytta till Umeå lappmark, där hans mor föddes). Svaret måste väl bli att Per Mattssons hustru i Granön var av borgarsläkt. På den tiden betydde kontakterna mellan folk väldigt mycket mer än man kan tro...!
Med en fot i samhällets högre skikt - hur kunde König Persson gifta bort sin äldsta dotter Barbro till lappmarken? Vi vet nu att Hans Ersson måste ha varit av samiskt ursprung pga svågerskap med Mårten Andersson i Granbyn samt König Granlunds utsago om att han är född lappojke. Det faktum att König Persson fiskar i lappmarken med jämna mellanrum gör att han kommer i kontakt med samer, sådana som kunde fördjupas ytterligare i samband med barngiftermål. Flera tidiga exempel finns från Arjeplog där en svensk bondflicka gift sig med en same - det första kända är från 1640-talet. För att matcha König Perssons ställning måste lappojken komma från en tämligen rik familj och där passar Erik Eskilssons utmärkt (han skall ha ägt 1.000 renar) i brist på andra lämpliga alternativ. Jag kan tänka mig att Hans Ersson och Barbro kom att bo i Granö till en början med det misslyckade köpet av Mäster Axels hemman i Västerhiske från 1680 i åtanke. Köpet kostade 700 daler kopparmynt, varav 200 daker redan utbetalats och någonstans måste pengarna till gårdsköpet ha kommit ifrån - en hjälpande hand från släkten på var sin sida?
Hans Ersson ifrån Sorsele låter begrava sitt barn i Arjeplogs kyrka i maj 1685 och skattar sen för Olselet i Granbyn 1686-1720. Efter Erik Eskilssons bortgång 1693 splittrades hans stora förmögenhet upp på många barn som skulle dela på kakan, och bistra tider ledde Hans Ersson till ruinens brant 1701 med efterföljande nedflyttning flera pinnhål på samhällsstegen. Familjen blev nu som en vanlig bland alla andra, men behåller ändå sin lilla ”särställning” genom att gifta ihop två söner med döttrar till kyrkoherden i Arjeplog samt de övriga två med Lyckselesamen Mårten Jonsson djäknes barnbarn.
Ja, det var den socioekonomiska biten! Vem vet om jag bara cyklar runt och inget i historien visar sig stämma alls?