NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 03 april, 2012
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 03 april, 2012
Skrivet av: Erik Holmlund skrivet 2011-03-02, 20:42
Apropå Erik Eskilsson som fadersalternativ till Hans Ersson så finns ju ett tidsmässigt dilemma i ekvationen trots att Erik Eskilsson framträder i skattlängder (fr.o.m 1684) i Umeå lappmark före Hans Ersson (fr.o.m.1686). Hans Erssons första son König är ju född ca.1682, och även om den födelseuppgiften har en viss osäkerhet kring exaktheten, så får man utgå ifrån att Hans Ersson äktade Barbro Königsdotter senast 1681/82. Eftersom namnet König är vanligt (peppar, peppar) i de kustbygder som har gränser mot Umeå lappmark men knappt förekommer alls i de norrbottensocknar som hade kontakter med Piteå/Luleå lappmark i mitten på 1600-talet så krävs en tidigare närvaro för Erik Eskilsson i Umeå lappmark för att inte vara besvärande för EE-teorin. Och det finns faktiskt en uppgift, som jag just upptäckte, som pekar på en tidigare närvaro i Umeå lappmark av Erik Eskilssons familj. I personregistret för Västerbottens renoverade domböcker 1635-1736 finns en referens till en 'Anders Eriksson i Raan' som förekommer i protokollet för Lyckseletinget 1680 13/1 §2. Eftersom ingen Anders Eriksson finns i skattlängderna för Ran (eller för Gran) kring denna tid så håller jag det för troligt att detta är sonen till Erik Eskilsson. Både EE & sonen Anders Eriksson skattar ju i Umeå lappmark ett antal år senare, men detta tyder på att EE:s familj troligen varit närvarande i Umeå lappmark redan tidigare än vad som är känt från skattlängderna. Därmed är också det tidsmässiga dilemmat löst. Vad som står i denna notis vet jag inte, men det får vi väl kolla upp. Carl-Oskar nämnde att Erik Eskilsson ansökt om att få byta från Piteå lappmark till Umeå lappmark. När gjorde han det?
För övrigt kan man iofs tänka sig att Erik Eskilsson kan ha kommit i kontakt med folk från bygder där namnet König förekommer redan 1675 då han var involverad vid Luleå silverbruk, där han skattar som hållapp. Väldigt många knektar från Skellefteå & Burträsk tjänade som bruksknektar vid Luleå silverbruk. Utifrån den tanken är naturligtvis inte en tidig närvaro i Umeå lappmark något krav... Personligen tycker jag dock att scenariot att Hans skulle äktat sin fru flera år innan han kommer till Umeå lappmark låter betydligt mer osannolikt än att Hans Ersson skulle ha äktat sin fru efter han kommit till Umeå lappmark.
En König som jag aldrig sett diskuteras som fadersalternativ för Barbro Königsdotter är König Olofsson Kuuth (d.ca 1672) i Anundsjö. Inte så konstigt eftersom Anundsjö ligger en bra bit bort och det är högst oklart om han hade några döttrar som skulle passa in (se mer i tråden om släkten Kuuth). Men enligt ovannämnda domboksregister så förekommer faktiskt 'Kiönick Kuuth', lappfogde i Ångermanland, i en domboksnotis vid Lyckseletinget 1666 11/1 §5. Notisen lär väl knappast ge någon info om någon ung dotter Barbro, men alla König:ars förehavanden i Umeå lappmark är naturligtvis intressanta att kolla upp.
En annan intressant person som omnämnts tidigt i denna tråd, som jag inte tror någon har koll på var han tar vägen, är den Anders Persson i Tegsnäset, Umeå som flyttar till lappmarken 1686. Han förekommer tydligen i många domboksnotiser: Lyckseletinget 1675 9/1 §6 samt vid tingen för Umeå socken 1675 19-21/7 §26, 1682 8-9/6 §15 & 1687 25-26/10 §35.
Det finns alltså en hel del möjligen högintressant info att kolla upp i domböckerna. Dock litar jag inte för fem öre på att personregistret är fulltäckande. För t.ex. Lars Rang som vi vet förekommer i drösvis med domboksnotiser finns det bara två domboksreferenser i personregistret. Någon som vet om Västerbottens domböcker finns tillgängliga online? Hittar dom inte på Svar, men kanske på Genline eller Arkiv Digital??