Titel: Lycksele Kyrkoarkiv
Skrivet av: Stefan Simander skrivet 2010-05-27, 11:27
Tack, Elisabeth för ditt snabba och välintierade svar!
Detta kände jag inte till, antagligen för att jag inte funderat på möjligheten att föra uppgifterna i lösa lägg, eller också har jag hört det någon gång under de 20 släktforskaråren och sedan glömt det. Att andra längder i våra arkiv sammanställts så känner jag däremot till förstås.
I ovan diskuterade fallet så avgörs ju inte det, vad jag förstår, av de lösa läggen i sig.
Såväl en löpande, som senare sammanställd från lösa lappar, renskriven eller till och med i efterhand restaurerad eller konstruerad längd kan ju vara skriven på lösa lägg förstås. Särskilt som det förekommer på flera andra ställen.
----
A) Frågan är väl, varför skrev Erik Lindahl denna bok som han gjorde?
1) Hade han inte skrivit någon kyrkbokföring innan alls? 2) Hade den förts på lösa lappar bara? 3) Hade den förts i kladd? 4) Hade den förts i kladd eller bok, men skadats eller förkommit? 5) Fanns det någon högre ambition att göra det snyggt och prydligt, eller mer genealogiskt överskådligt?
B) Varför tog han med uppgifter om personer som redan flyttat ifrån socknen långt tidigare?
C) Den avgörande frågan blir då, hur påverkar dessa omständigheter isåfall kyrkbokens källkritiska värde och därmed uppgifterna om härstamningen för den omdiskuterade Nils Persson Granström (NPG) som Jonas väcker redan i första inlägget här, (och som också diskuterats tidigare i forumet)?
Är inte det en ganska tunn bevisföring?
1) Jo, tunnare än originalförda kyrkböcker. Dessa är dock som bekant långt ifrån felfria de heller.
2) Men inte så tunt att det saknar källvärde.
3) Särskilt inte om omständigheterna kring de inblandade kan klarlägga att prästen hade personlig kännedom om eller rent av kände NPG.
4) Dessutom bör väl erfarna forskares goda kännedom om trakten och dess kyrkbokföring beaktas.
5) Även om det, som i fallet med NPG, måste göras en tolkning och värdering av de uppgifter som finns.
6) Så är det ofta i historisk forskning, när man inte vet vad som hände genom källkritiskt säkra källor. Om källkritik finns mycket skrivet sedan Weibull och framåt. Det finns olika skolor inom historieämnet om hur man ska värdera källor.
--------
Värdet av att Jonas väckt denna diskussion är väl:
a) att denna kyrkboks upprättande och källkritiska värde diskuteras.
b) att en diskussion förekommer om värdet av uppgifterna om NPG i den emot bakgrund av detta.
- Har det förekommit någon källkritisk diskussion och värdering av denna längd AI:3 tidigare?
När jag läser diskussionen och argumenten ovan, emot bakgrund av detta, när det gäller NPG, så förefaller uppgifterna om hans bakgrund peka på hur det är, även om det inte är lika säkert, som om de stod i en vanlig kyrkbok.