Titel: Sorsele
Skrivet av: Kristina Gunnarsdotter skrivet 2013-11-20, 19:40
Hej Eva Susann/Sven-Erik
Några kommenterar, med din text i kursiv. Jag har försökt dra ihop det, men det blir ändå lite långt, med en del dubbleringar. Hoppas jag förstått dig rätt på alla punkter.
Vid många tillfällen förekommer födelse/dop noteringar i kanske 3 olika socknars FB för samma barn, ibland dessutom med olika födelse/dop uppgifter. När samma födelse/dop finns i flera olika socknar - förekommer ofta - har detta noterats i fältet Källa. Samt att när det skiljer i uppgifter mellan de olika socknars FB finns ytterligare beskrivande ANTECKNING i TEXT om de olika uppgifterna och vad som är rimligast. När det är diskutabel var födelseuppgifterna i en viss sockens FB förekommer, adderas dessutom C:3,s186 i Källa Tex har födelseuppgiften införts ett år efter födelsen och därför lätt att missa eller när man i början av 1700-talet hade ett annat sätt att beskriva födelse/dop datum. Finns det inget tvivel utan bara på ett ställe där informationen finns räcker det med enligt min uppfattning med enbart ”FB”, detta för att undvika missförstånd beroende av olika numreringar hos olika leverantörer.
När födelsenotering finns i fler socknar finns väl inget som hindrar att ange alla källor? Om det är olika uppgifter utgår jag faktiskt från att man någonstans förklarar hur man kommit fram till det rätta, eller att man inte gjort det. Och det är väl inget som hindrar att källuppgiften finns med, även när den finns på förväntad plats. I sin egen databas kan man ju ha sin egen uppfattning vad som räcker. Men man bör kunna ställe högre krav på en databas som man marknadsför externt. (Med olika numrering kanske du menar bildnummer, inte nummer i källan?)
Många gånger förekommer också olika sidnumrering även i FB varför sidnumrering kan var helt missvisande beroende på om man använder SVAR, AD eller Genline (tidigare även fisch och mormon numrering)
Sidnumrering ska förstås vara den som är nu gällande. (Vet inte vad mormonnumrering är. Men det är ändå Riksarkivet som bestämmer hur våra arkivhandlingar ska benämnas och numreras, inte mormonerna.)
Därför användes i databas Kråken i regel FB tillsammans med SOCKEN och ORT som en generell hänvisning och som då förhoppningsvis täcker in alla digitaliseringar. Så även i detta fall.
En specifik källhänvisning är bättre än en generell. Att socken ska var med är självklart och ingå i källhänvisningen. Att man också har med uppgiften om ort är en bra komplettering.
I databas Kråken 13 CD version finns en separat NOTIS tabell med följande direkta HFL (husförhörslängd) hänvisningar som anges med HFL i fältet Källa.
Återigen: Enbart ordet HFL är meningslöst som källhänvisning.
HFL noteringar ingår ej i webbversionen av flera orsaker.
Tråkigt.
HFL numreringen skiljer mycket mellan de olika digital leverantörerna varför även socken, ort och tidsepok förutom sida har tagits med.
Återigen: Volym- och sidnumrering i hfl ska vara den nu gällande. Uppgift om socken ingår i en källhänvisning, liksom tiden källan omfattar. Ort är bra och när sidnummer saknas nödvändig.
När olika sidnumreringar används av olika leverantörer (SVAR, AD, Genline) noteras alla så fort de blir kända av mig Än en gång: sidnummer i källhänvisningen ska vara de som gäller i dag. Är det någon som har något bättre sätt att beskriva detta framtida tids OBEROENDE (allt kan ju ändras i framtiden) är ni välkomna.
Ändringar i framtiden kan väl bara komma från Riksarkivet.
Totalt finns det - förutom uppgifterna i ”Källa” - 400.000 till 1.000.000 liknade direkta referenser till HFL (husförhörslängd) i databas Kråken, beroende på om barnen räknas som självständiga från födelsen eller ingår i familjens hägn tills de lämnar hemmet.
Enbart ordet Hfl säger ingenting, bara om det följs av volym, sida eller by/gård. Men det kanske det gör?
När man har grundläggande kunskap i ett ämne verkar ibland allt väldigt enkelt och självklart, men när man fördjupar sina kunskaper blir det många gånger lite mera komplicerat än vad man i begynnelsen inser och tror.
Sant. Ju mer man vet, desto mer förstår man vad lite man vet. Då är det bra med ordning och reda. Kråken och andra databaser kan var till stor hjälp för många. Men de kan bli ännu bättre genom bra källhänvisningar.