NULL
Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 05 oktober, 2010
Anbytarforum
Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 05 oktober, 2010
Skrivet av: Peder Andersson skrivet 2010-06-05, 16:57
Susanne,
Enligt Leonard Bygdéns Härnösands stifts herdaminne (s. 247-248), under Gällivare, Kyrkoherdar, så var:
Johan Björkman, kyrkoherde nr 3, 1758-1788. Johan Björkman, född 1715 uti bonden Per Kores gård i Woikala by under flykten undan ryssarna, son av handlande i Torne, sedan länsmannen i Gellivare Lars Björkman. Släkten härstammade från en förmögen bonde och tolvman Johanni på Björke, där den gamla Nedertorneå kyrka är byggd. Inskrevs underårig som student i Upsala 18 okt. 1732. Avlade prästex. i Hsand 29 mars 1740 och prästv. till Lappmarksdirektionens förnödenhet ss. missionär, men fick till en början tjänstgöra som adj. hos komm. Isak Tornberg d. y. i Hietaniemi; blef 15 nov. s. å. nådårspred. efter brukspredikanten i Kengis J. Antilius, och som han hade gott lovord om sig, utsågs han till efterträdare och gifte sig med änkan. I början av år 1746 gjorde han ansökan om Kautokeino pastorat, som blivit ledigt, och fick Konsist. anmaning 15 febr. att med sina anhöriga begiva sig dit, avbidande konfirmation på befattningen. Som företrädaren Junelius sedan 1 maj 1745 fått tillträda Uleåborgs pastorat med lön, fick Björkman från samma datum uppbära inkomsterna av Kautokeino. (Hdpr 18/6 1746.) Konsist. ålade honom att beflita sig om lappska språket, ehuru prosten Fougt ansåg finskan där mera bruklig, liksom i Utsjoki och hela Kemi lappmark. Som genom 1751 års gränsreglering hela Kautokeino församling tillföll Norge, inträffade sålunda det egendomliga, att B. miste hela sitt pastorat. Han är där kvar ännu 13 aug. 1753, då han skriver till konsist. i Hsand och omtalar, att prästerskapet ifrån Danmark ännu icke anländt eller gjort anstalt till att mottaga Kautokeino församling och att han sålunda över denna vinter för anförda orsaker där kvarbliver. Tillika insänder han den av konsist. äskade förteckningen på de böcker, mässkläder och handlingar, som höra Sverige till och icke äro inköpta för kyrkans medel. I anledning härav beslöt Konsist. tillfråga lappmarksdirektionen, huru länge B. må i Kautokeino förbliva och vad vidare utväg till hans befordran man skall taga, samt huruvida kyrkklockan skall betraktas som Sveriges egendom. (Hdpr.21/11 1753.) Att det hade sina betänkligheter, att de svenska prästerna fortsatte sin verksamhet på de avträdda områdena, visade sig, då den danska envoyén besvärat sig, att pastor Hellander i Utsjoki förrättat ministerialia i Tana kapell. I anledning härav befaller K. Mjt 16 nov. 1755 konsist. underrätta bem:te Hellander som övriga prästmän i lappmarken, det de hädanefter ej måge blanda sig i någon kyrkoförrättning uti de distrikter, som nu efter gränstraktaten äro danska kronan tillhörige (Hdpr. 10/12 1755). Björkman fick redan 1753 försäkran om att få behålla den kronolön av Kautokeino, som han hittills haft, till dess han vunne annan befordran, och utsågs 1754 till en början att interimsvis bliva skolmästare i den nyupprättade lappskolan i Gellivare; uppehöll därefter nådåret efter pastor Lund, blev 1756 ordinarie skolmästare samt 8 juni 1757 khde i Gellivare med tilltr. 1 maj 1758 och uppbar tillika lönen från Kautokeino. Under hans pastorstid härjade en svår sjukdom (radok) bland lapparnas renar. Härom skriver B. till lektor N. Gissler i Hsand ett brev, dat. 28 febr. 1760, vari han omtalar, att Gellivare lappar blivit så utfattiga genom radok, att de måste begiva sig på socknarna och tigga, och tillägger: »Skulle denna sjukdom i några års tid än vidare continuera, så tror jag det här ej behöfves hvarken präst, klockare eller någre upbördsmän». (not 1, Bergianska brefsaml. T. XIII, KVA.) Den av Högström uppförda prästgården brann beklagligen upp 1762. En visitatio classica af betydelse förrättades här av biskop Kiörning 24 febr. 1764, då han höll tal till lappska allmogen på deras eget språk och uttalade sin förvåning över de framsteg i kristendomskunskap, församlingen vunnit sedan hans föregående visitation 1749. Björkman var predikant vid prästmötet i Piteå 1764. Han avled 9 aug. 1788 och begravdes i dec., 72 år 9 m. 5 dagar gammal.
Johan Björkman gift 1:o med Catharina Tornberg, född 1709, död i Gellivare 1778 26/8, dotter till pastorn Johan Tornberg i Jukkasjärvi, änka efter brukspredikanten Johan Antilius i Kengis.
Johan Björkman gift 2:o 1782 med Brita Maria Höjer, född 1736, dotter till häradshövdingen Michel Höjer i Nederkalix.
Barn i 1:o giftet: 1) Gertrud, född 1742. Gift 1770 29/12 med skolmästaren i Gellivare Hans Dynæsius. Se nedan, Hans Dynæsius.
2) Elsa Johanna, född 1744. Gift 1788 med länsman i socknen Erik Hedberg. 3) Cecilia, född 1746. Gift med skolmästaren Johan Læstadius i Luleå, död 1814 10/11 (drunknade). 4) Johan, född 1749, faderns efterträdare som kyrkoherde. 5) Anna Christina, född 1751. Gift med hemmansåbon Pehr Burman i Gellivare kyrkby. 6) Lars, född 1754. --------------
Enligt Leonard Bygdéns Härnösands stifts herdaminne (s. 265-266), under Sidensjö, Komministrar, så var:
Johan Er. Dynæsius, komminister nr 9 1756-82 i Sidensjö. Johan Er. Dynæsius, född 1708 i Dynäs, Vibyggerå socken, döpt 2/8, son till bonden Erik Jonsson och Märta Nilsdotter; stud. i Upsala 8 sept. 1731, kallad till adj. av komm. Hans Widberg i Skog och prästv. i juni 1737; past. adj. i Nora 1740, nådårspred. efter komm. O. Modin i Umeå landsförs. 29 mars 1744, komm. adj. i Ullånger 1745 och i Vibyggerå 1 apr. 1747; v. komm. åt den orkeslöse komm. Ol. Holmstrand i Hässjö 1749, tjänade där i 6 år till sockenbornas uppbyggelse och hugnad samt begärdes efter hans död till ordin. komm. Han uppfördes emellertid på förslag till Sidensjö sacellani och erhöll därå fullmakt 5 maj 1756, tilltr. genast. Predikant vid prästmötet i Hsand febr. 1760 över text. Coloss. 3:10. Han avled 1 juli 1782 i pleuresi, efterlämnande änka och 7 barn i så usel belägenhet, »att de nogsamt tarfvade K. Maj:ts nådigaste medlidande». Boets behållning utgjorde blott 126 rdlr 31 sk. 9 r. spec.
Johan Er. Dynæsius gift 1:o med Helena Widberg, död i Vibyggerå, begravd 13/5 1748, dotter till komministern i Skog Hans Widberg.
Johan Er. Dynæsius gift gift 2:o 9/11 1749 med Magdalena Stenklyft, död i Själevad 25/5 1814, 84½ år, dotter till landtfältskären och gästgivaren i Docksta Ivar J. Stenklyft.
Barn: 1) Hans, född 30/10 1737 30/10, död 1804. Skolmästare i Gellivare.
2) Marta Elisabeth, född 1738 12/11, död 1781 2/9 i Sidensjö. Gift 1778 9/6 med handlanden i Härnösand Joh. Staaf i hans 2:o gifte. 3) Erik, född 1740 14/8, död 1743 16/12. 4) Sara, född 1742 22/12, död 1744 17/6. 5) Petrus, född och död 1743 25/12. 6) Erik, född 1744 7/12, död på Svartsjö i Sånga 1823 1/12. Komminister i Riddarholms församlingen. 7) Anna Helena, född 1747 3/3, död 8/4 samma år. 8) Helena, född 1748 26/4 i Dynäs, död 13 dagar gammal och begravd jämte modern. 9) Ivar, född 1750 20/8 i Hässjö, död 1752 14/11. 10) Johannes, född 4/9 1752, död 1808 26/8. Bonde i Nyland. 11) Olof. Hemmansägare i Nyland. 12) Jonas, född 1757 27/5, ljöt döden genom förtäring av innehållet i en brännvinsflaska, begravd 1760 17/2. 13) Jonas, född 1760 18/2, död 1825. Komminister adjunkt i Själevad. 14) Ivar, född 1762 10/7, död 5/12 1812. Vice landtmätare, bodde på klockarebordet i Sidensjö. 15) Nicolaus, född 1765 9/7. Handlande 1795. 16) Greta Magdalena, född 1768 3/6. 17) Petrus, född 1771 20/2.