NULL Skriv ut sidan - Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2009

Anbytarforum

Titel: Äldre inlägg (arkiv) till 01 november, 2009
Skrivet av: Karl Göran Eriksson skrivet 2008-08-12, 01:01
de Robelin har i sin bok gjort nya och utomordentliga forskningsrön. Tyvärr finns där emellertid en genomgående stark tendens att på endast grundval av namnöverensstämmelse och geografisk närhet dra förhastade slutsatser. Det gäller också Lisbet Månsdotter från Näcksta.
Måns Olofsson i Näcksta [nr 3] hade bevisligen en dotter Lisbet, vars måg var Olof Näcktberg. Den sistnämndes hustru hette Margreta Persdotter. Dessa uppgifter sammantagna ger vid handen att Margreta är identisk med sin namne född 1702 i Bergs socken av korpralen Per Hofman och hh Lisbet Månsdotter (från Näcksta enligt vigselnotis).
 
I min barndom omtalades stundom av min far Erik mobro i Buu (=jämtska för morbror Erik i Boda [Lit]). Nu var det inte min fars morbror det var fråga om utan min farmors. I domböcker är det inte ovanligt att olika ord för släktanhörighet används, trots att de inte alltid är exakta i dagens mening och därmed inte är helt korrekta. Med mitt exempel vill jag påvisa att det ofta är nödvändigt med ytterligare belägg och att man gör en kronologisk kontroll av uppgifterna.
 
Måns Olofsson i Näcksta uppges av äldre vittnen vara död för 62 år sedan [1730], d.v.s. omkring 1678. Hans far Olof Hägg finns upptagen i 1660 års jordebok på samma hemman om 2½ tunnors utsäde [det som i början av 1700-talet åsattes nummer 3]. I en jordebok som anges vara från 1640-talet1 står det något som jag tolkat som (normerat) 'Olof Persson i Hägg'. Han torde vara identisk med den Olof Persson i Näcksta som finns i 1645 års mantalslängd. Dennes hustru hette Kerstin Matsdotter och de har en då ogift son vid namn Måns Olofsson.  
Går vi ytterligare bakåt i tiden blir det besvärligare att fastställa vilket hemman som då motsvarades av det senare Näcksta nr 3. För att göra det krävs jämförande kronologiska studier av skattelängderna. Trots osäkerheten är det väl dock sannolikt att Näckstabonden Olof P. i 1628 års tiondelängd är densamme som 1645.
 
Olof Andersson Snabb [f. ca 1697 och bosatt i Norderö sn], omtalad i 1730 års dombok, anser sig genom sin svärfar Anders Sjulsson ha arv att fordra i Näcksta. Det bör betyda att Anders S. själv eller eventuellt hans hustru har någon släktanknytning till hemmanet. I sammanställningen ovan har han emellertid hamnat på sidan och verkar inte alls inte ha någon direkt koppling till Näcksta. Hur Matts Sjulsson kommer in i bilden är inte heller riktigt klart angivet i domboken, men han var sannolikt bror med Anders S. Att Kerstin Månsdotter var hustru till Matts påstås inte i källan och är därmed inte givet.
 
Det förekommer att arvsanspråk kan gå tillbaka 100 år och mer. Därför är det inte alltid uppenbart för oss sentida hur uppgifterna hänger ihop.
Jag vill dock uppmärksamma att namnet Mats tycks finnas bland Måns Olofssons anfäder och att en Sjul Gregersson påträffas i Näcksta 1613.
 
Går vi framåt i tiden är en Olof Månsson skriven för Måns Olofssons hemman under 1680-talet och t.o.m. 1697. Han efterträds av Måns Olofssons änka 1698. Olof M. kan ha varit en son till paret.  
1698 gifte sig Börje Svensson med Måns O:s dotter Karin och de blev nästa brukare av gården. Efter hustru Karins död 1727 anmäler sig nya intressenter till hemmanet.
de Robelin har uppmärksammat att även Anders Persson i Skede har anspråk i Näcksta och hänvisar till bl.a. Ovikens ting 1729 (tidigare a.a. sid. 114). I det årets tingsprotokoll kan man läsa: Anders Pärßon i Skjede tilljka med Dragon Olof Näcktberg för sina hustrur haf:a instembt Swågeren Börje Swenßon i Näxsta om sina hustrurs arff i löst och fast effter Mosteren Karin Måns dotter, samt deras moders andehl i fasta Jorden i hemmanet i Näxsta, hwilket Börje Swensson will dem för mena effter ett med hustrun Karin Måns dotter i ljfztjden giorde reciprocum Testamentum; Men som kärandernes Swer Moder hustru Lisbeta Måns dotter lef:er nu frånwarande utj Hellsinge land, och bör wara tillstädes .... Saken blev därför uppskjuten.
 
Här är det uppenbart att man i tolkningen inte helt kan utgå från ordens valörer och syftningar i vår samtid. Anders Persson var nästan 50 år äldre än Näcktberg, så att de skulle ha haft en gemensam svärmor är omöjligt. Den uppfattningen verkar de R. ändå ha och uppger Anders P:s hustrus namn som Ingeborg Persdotter. Den källa han anger är § 44 VT 1704 och det tycks vara det renoverade domboksexemplaret som avses. Det har jag inte tillgång till - däremot originalet och där har jag inte lyckats påträffa uppgiften ifråga.
Anders Persson i Skede överlät sitt hemman till dottern Märet och hennes make Mickel Olofsson. På ting år 1731 är det den sistnämnde som agerar och då framgår det att Mickels svärmor var avlidna hustru Kerstin Månsdotter (Ovikens VT 1731 § 4 [Jämtlands domsagas häradsrätt AI:52a ss. 12r-13r]).
Enligt Myssjö F:1 avled hustru Kerstin M. i Skede 1730 8/11, 83 år gammal.
 
1) Citerad av flera forskare med 1640 som angivet ursprungsår. Den är dock upprättad av svensk förvaltning, inte dansk. Förändringar som ingår där har daterats både 1647 och 1649.