Titel: Var ligger platsen
Skrivet av: Karl Göran Eriksson skrivet 2006-03-15, 13:55
Begreppet husman torde i äldre tiders skattelängder ha haft en vidare betydelse. Utan att närmare ha granskat just Härjedalens skattedragare kan jag bara dra paralleller från Jämtland. I t.ex. 1623 års sölvskattelängd kan man bland husmännen i Alsens socken påträffa Las Mortennsenn Nuordb?e .. Simonn i Houff .. Erich Lauritzsen i Walne. Alla dessa tre återfinns i senare skattelängder som bönder på fädernegårdarna (Lars M. redan 1628). Min hypotes är att bondsöner uppförts bland husmännen enbart därför att de hade egen familj (men inte nödvändigtvis eget hushåll). I 1645 års koppskattelängd är befolkningen indelad i fyra kolumner: Bönder m. hustrur - Barn - Tjänstefolk - Husfolk. Tolkningen av de tre första innebär inga svårigheter, men vilka ingår bland husfolket ? Syttningsfolk (bl.a. föräldrar och svärföräldrar) är en stor kategori. Men där finns också gifta syskon och gifta barn till gårdarnas huvudmän. Det framgår helt klart av andra källor (kyrkböcker, domböcker m.fl.). Även ett mindre antal innehavare av väldigt små brukningsenheter finns i denna kolumn med sina familjer.
Om vi återgår till Jens Huidwatten ser jag två tolkningsmöjligheter. Är han identisk med Jöns Bertilsson i Vitvattnet (Rätan) kan han inte ha varit bosatt i Hogdal eftersom denne finns i tiondelängderna för Vitvattnet åtminstone 1600-1628. Landskatt (ovan) tyder ju på att skatten ålåg jord - inte person - vilket i så fall inte skulle hindra att Jöns B skulle kunna vara uppförd i två längder samtidigt. Det lilla jordstycke Jöns innehade i Hogdal, omfattande en fjärdings utsäde [=? tunna], kan inte räknas som gård utan förefaller hellre vara en outlöst arvslott. Jag kan inte se något hinder om han därför införts bland husmännen. Alternativt avser Jens Huidwatten en annan person, dock från Vitvattnet.