Titel: SV: Bröms
Skrivet av: Martin Svensson skrivet 2024-01-03, 16:07
Jag vill inte dra uppmärksamheten från de intressanta fynd som publicerats de senaste dagarna utan tänkte bara kort anknyta till Urban Sikeborgs inlägg från 21/12 om retroaktiv namngivning. När Kerstin Olofsdotter avlider 24 februari 1700 i Ålsta, Torp uppges hon i nekrologen — som uppenbart är den källa som Bygdén parafraserar i herdaminnet — ha varit dotter till kaplanen i Harmånger Olof Bacchaeus och Brita Abrahamsdotter Bröms. Kan detta ha varit ”urkällan” till Bygdéns påståenden/antaganden att Abraham Martinis barn kallade sig Bröms och att Martinus Laurentii i Torp var gift med en Elisabeth Bröms, dotter till Carolus Bröms i Tuna? Som Urban skriver: finns det några samtida källor som belägger att överstelöjtnanten Abraham, regementspastorn och slagskämpen Martinus, Lars, Barbro eller Lisa kallades Bröms? Å andra sidan, om det är dåvarande kyrkoherden i Torp Johan Kenzelius (1655-1704) som själv skriver nekrologen år 1700 kanske uppgiften stämmer eftersom han var gift med Märta Huss, som (om man nu kan lita på Bygdén här) var avlägset släkt med den avlidna. Kanske kände han av detta skäl till släktförhållandena och namnbruket. En sista observation: den kaplan Olof Bacchaeus som nekrologen hänvisar till hittar jag inte i Harmånger, varken i Series pastorum för Harmånger (Harmångers kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka, Huvudböcker, SE/HLA/1010065/L I a/1; bild 9-10), i Fants och Låstboms herdaminne, eller i Glysisvallur, men en ”kappelan” kanske inte automatiskt infördes bland pastorer eller komministrar, och jag har inte heller gjort några grundliga efterforskningar. (En löjtnant Jonas Bacchaeus, kanske en son till Olof och Brita, nämns då hans dotter avlider 22 år gammal i Alsen 1697; Alsens kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ÖLA/11039/C/1b [1689-1810], s. 310; och enligt Bygden är ju fiskalen Johan Huss gift med en av parets döttrar, Margareta.)