Titel: SV: Bröms
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2023-12-21, 23:49
Tack, Jörgen, för dina (som vanligt) faktarika inlägg!
I städerna blev tillnamn vanliga tidigare än på landsbygden. I Söderhamn tog många borgare och anställda vid gevärsfaktoriet sin hemsocken eller hemby som fast namn, ungefär vid mitten av 1600-talet. Många namn i just Söderhamn återgår därför på ortnamn. Bland prästerskapet dröjde det lite längre in på 1600-talet innan tillnamn blev vanliga, och det tog också längre tid innan dessa blev fixerade.
Mitt intryck är att 1700-talets mer fasta namnbruk ofta anakronistiskt applicerats på personer på 1500- och 1600-talen, personer som inte själva använt egentliga tillnamn. Bygdén använde delvis tidigare bearbetningar (tryckta eller otryckta genealogier) som underlag för uppgifter om hustrur och barn till prästerna i sitt herdaminne. Alltså i många fall sekundärkällor medan han i prästbiografierna främst använder primärkällor. Om Bygdén anger att kyrkoherden i Torp (MED) Abrahamus Martini barn kallade sig Bröms, är det första jag skulle kontrollera om barnen är belagda med detta namn. Jag är lite bränd efter hur Bröms namnet retroaktivt och felaktigt tillskrivits sönerna till kyrkoherden Ericus Petri i Segersta (HÄL).
När det gäller Bröms bygger det inte på ett ortnamn, antar jag. Bröms är detsamma som broms, den stickande insekt som förljuvar våra somrar. Olof Joh. Broman kallar det, i inledningen till sin genealogi över släkten Schalin i Glysisvallur (d. 2), ett "gement namn", dvs. ett vanligt namn. Som man kan se i släkttavlan i mitt inlägg 2023-12-19, kl 22:04, finns namnet bland vad som till ytan är tre olika släkter på 1600-talet. Dessa har visat sig vara inbördes besläktade, och verkar förenas i Bergsjö på 1500-talet, men hur de går ihop går inte att se.
Och det får mig att fundera om vi har ett Bureätts-/Sursillssläktsscenario här: i dessa fall två släkter från Västerbotten med en gemensam bilateral och stark släktidentitet, alltså som omfattade ättlingar på både mans- och kvinnosidan, och som spred sig vida under 1500-talet. Kan Bröms ha varit ett sådant begrepp, en släktidentitet som man var medveten om och som många ville anknyta till? Varför vill annars präster och kronotjänstemän från Medelpad, Hälsingland och Gästrikland kalla sig Bröms från runt 1500-talets slut till omkring år 1640?
Detta får avsluta Visdomsorden från Oraklet i Häggvik för denna gång :-)