Titel: SV: Bröms
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2023-12-20, 17:52
Tack, Per! Jag har sett ett par andra Brömsar nämnda i domböckerna för Hälsingland, bland dem:
Välaktad Karl Bröms, borgare i Stockholm, som kärade till Gullik Mårtensson i Berglock i Forsa (som gränsar till Hudiksvalls stad, i norra Hälsingland). Gulliks son Hans Gulliksson hade varit i Bröms tjänst men hade förslösat något gods av betydande värde för denne. Gullik hade tidigare gått i löfte för sonen och garanterat att denne skulle utföra sin tjänst ärligen och väl. (Forsa-Högs tingslag, 6 december 1639, fol. 73v). Ärendet hade också behandlats i Hudiksvall.
Tullnären Anders Bröms, som skulle erhålla ersättning för ett visst arbete vid tullporten i Hudiksvall (landsting i Rogsta, 7 juli 1640, fol. 93r).
[Källa: Riksarkivet i Härnösand, Hälsinglands domsagas häradsrätts arkiv, A I a Domböcker vid ordinare ting, SE/HLA/1040029/A I a, vol. 3 (1639–1642)]
Om Karl Bröms Kyrkoherden i Forsa (HÄL) Isaacus Erici Bröms, född i Bergsjö, hade enligt Hudiksvallsprosten Olof Joh. Broman (död 1750) flera barn, bland dem "Carl Bröms, Borgmästare i Gefle Stad, och Eric ChronoBefalningsman i Helsungaland." [Broman, Olof Johansson (1912–1953). Olof Joh. Bromans Glysisvallur: och övriga skrifter rörande Helsingland. D. 2, s. 257] I sitt släktregister för släkten Salthenius anger Broman dock att Karl Bröms var "Med: Doct: och Prof: i Åbo" [a. a., s. 865], vilket Anders Grape i sina noter till släktregistren visat är felaktigt [a. a., s. 994].
Så kan denne Karl i stället vara identisk med den Karl Bröms som Erik Bröms i sin dissertation 1624 titulerar "stadsskrivare och arrendator vid Kopparberget"? Att Erik Bröms ens tillägnar denne Karl Bröms som en patron (gynnare) sin dissertation visar att de var bekanta, och med tanke på tillnamnet troligen släkt med varandra. I så fall är det en släktkoppling mellan Brömssläkten från Tuna (MED) och Brömssläkten utgående från Älgered i Bergsjö.
Per Sundin (ovan) anger att en saligen avliden Karl Bröms nämns i domboken för Ångermanland 1674. Och Constantinus Lindfors refererar (i sitt inlägg här 2021-01-05, kl. 08:07) till domboken för Hudiksvall 1685 (notis daterad 17 januari), där salig kamreraren Karl Bröms anges vara bror till Kerstin Isaksdotter Bröms. Med tanke på hennes fadersnamn är de båda barn till Isaacus Erici Bröms i Forsa, och Karl Bröms bör ha haft fadersnamnet Isaksson (om han och Kerstin var helsyskon). Karl Bröms som 1624 var stadsskrivare, skulle mycket väl ha kunnat bli kamrerare, med tanke på likheterna i arbetsuppgifter.
Men observera, som nämnts, att Broman först identifierat Karl Bröms med en borgmästare i Gävle med samma namn. Dessutom finns en samtida borgare Karl Bröms i Stockholm omkring år 1640 och som anställt Gullik Mårtenssons i Berglock, Forsa, son, enligt domboksnotisen ovan. Vet någon något mer om dessa borgare/borgmästare?
Om dopnamnen Karl, Isak och Elias Dopnamnen passar prydligt in i släkttavlan: Karl (Carolus), Isak och Elias i Carolus Henrici i Tuna (MED) släkt; Karl och Elias bland Brömsarna från Ockelbo, samt Karl, Isak och Elias bland Brömsarna från Älgered i Bergsjö (HÄL).
Vi kan få en bild av frekvensen av dopnamnen vid denna tid i Ingwar Fredikssons Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut (Lund 1974), en bok jag rekommenderar varmt som hjälp för att kunna se hur vanliga vissa dopnamn var i olika delar av Sverige-Finland kring 1580. Ingwar gick igenom de flesta tiondelängderna i Sverige och Finland och noterade frekvensen av dopnamnen. Tiondelängderna från Bergsjö ingick dock inte bland dem han studerade, av någon anledning. Han visar följande:
I Hälsingland (17 socknar granskade; tiondelängder i Hälsinglands handlingar 1583:6 och, för Bjuråker, 1584:3): Karl: 4 (alla i norra Hälsingland) Isak: 1 Elias: 0
I hela Medelpad (tiondelängder i Medelpads handlingar 1583:7; 774 namnbärare): Karl: 2 Isak: 0 Elias: 0
I hela Ångermanland (tiondelängder i Ångermanlands handlingar 1583:5; 1039 namnbärare): Karl: 0 Isak: 1 Elias: 0
Han har för Hälsinglands del excerperat dopnamnen i 17 socknar. För de övriga socknarna har jag gått igenom tiondelängderna 1582. Dessa är: Bergsjö, Bjuråker, Enånger, Forsa, Gnarp, Harmånger, Hassela, Hälsingtuna, Idenor, Ilsbo, Jättendal, Njutånger, Norrbo, Söderala, Rogsta, Ytterhogdal. [Riksarkivet, Landskapshandlingar, Hälsinglands handlingar, SE/RA/5121/5121.12/1582: 7 (1582)] Dopnamnet Elias hittade jag ingenstans där, medan jag såg en Isak i Hälsingtuna [RA-bildid:A0044141_00127] och en Karl i Gnarp [RA-bildid: A0044141_00120].
Alltså var inget av dopnamnen Karl, Isak och Elias vanliga alls i dessa tre landskap ca 1580–1584; snarare mycket ovanliga.
Eftersom kyrkoherden i Tuna (MED) hade Karl (Carolus) som dopnamn, och detta dopnamn också finns bland de två andra, besläktade Brömssläkterna (Älgeredsgrenen, Ockelbogrenen) skulle jag spontant se kopplingen till Brömsarnas ursprung snarare via honom än den kyrkoherdedotter från Bergsjö han gifte sig med. Att Carolus Henrici son Johannes (Hans) Caroli Bröms tog Bröms som tillnamn liksom halvbrodern Elias, tyder också på att namnet på något sätt var kopplat till deras gemensamme fars släkt.
Jag vill passa på att tacka alla som lämnat uppgifter i denna diskussionstråd. Den möjlighet Anbytarforum ger att diskutera släkter och personer på detta sätt över många år är fantastisk. (Denna tråd startade 1999.) Martin Svenssons referenser (2023-03-08, kl. 23:16; 2023-03-11, kl. 00:48) till Samuel Johannis Bröms och kusinen Erik Bröms dissertationer 1624 med deras dedikationer till släktingarna löste knutar för mig.
P. S. Jag råkade ge fel tillnamn till befallningsmannen Anders Eriksson i mitt föregående inlägg. Han hette Bröms.