Titel: SV: Johan Bures släktbok
Skrivet av: Urban Sikeborg skrivet 2023-12-08, 01:13
Om släkten Gammal och Bureätten, fynd av Thomas Sverker: Som nämnts ovan intervjuade Johan Bure den 29 augusti 1641 en Måns Hansson [person-ID: 2191 i Johan Bures släktbok] i Iggesund (Njutångers socken, Hälsingland) rörande döttrarna till Jakob Andersson i Grubbe, Umeå. Utredningen tidigare i denna tråd har visat att Måns Hansson till ca 1616–1617 varit borgare i Gävle. innan han ca 1617–1618 dyker upp som borgare i Hudiksvall. Han gifter sig ca 1617, möjligen för andra gången, med Anna Eriksdotter, änka efter Hudiksvallsborgmästaren Olof Mårtensson. Paret tar sedan över ett skattehemman i Iggesund och bosätter sig där. Tack vare Thomas Sverker går det nu att betydligt lättare knyta denne Måns Hansson till släkten Gammal i Stockholm och i Gävle. Thomas har hittat att Måns Hansson förekommer i kyrkoräkenskaperna för Njutånger 1645, att dennes änka nämns i jordeboken för Njutånger 1651 och att deras hemman nämns i en domboksnotis från 1657. Och utifrån dessa lysande fingervisningar har jag gjort följande sammanfattning:
Måns Hansson var sexman i Njutånger, och antagligen den ende av dem som kunde både läsa och skriva. Vid kyrkoräkenskapen för Njutånger som upprättades med kyrkvärdarna den 23 februari 1645 uppräknas ”Måns Hanss[on] i Igsund” som en av sexmännen. Det är kyrkoherden som då för pennan. På motstående sida i uppslaget intygar Måns Hansson samma dag att räkenskapen var korrekt och skriver själv under med van hand: ”Måns Hansson Gammal Ma(nu)p(ropria)” (dvs. ”med egen hand”). [Njutångers kyrkoarkiv, Räkenskaper för kyrka. Specialer, SE/HLA/1010137/L I b/1 (1629–1697), RA bild-ID: C0031808_00031] Denna underskrift visar att Måns Hansson är identisk med ”Måns Gammal”, borgare i sjunde roten i Gävle, som 1616 erlägger 2 öre plus 6 daler i”Öretalet”/”Man Skatten [Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/81 (1615–1619), RA bild-ID: A0066086_00123] och inte någon av de två andra Måns Hansson som då också har hushåll i Gävle. Måns Gammal är 1617 inte längre kvar i Gävle.
I kyrkoräkenskaperna för Njutånger 1648 står noterat att kyrkoherden den andra advent gjort räkenskap med bland andra länsmannen, ”Måns Hanss(on) i Igsund”, klockaren och de två kyrkovärdarna. [Ibid., RA bild-ID: C0031808_00040] Den dåvarande prästen hade därvidlag fått allt större svårigheter att skriva, och inga noteringar om testamenten infördes efter detta under ett par år. Räkenskaperna för 1649–1651 upprättades därför först den 5 oktober 1651 av en annan präst, utan någon specificering av posterna. Måns Hansson finns då inte längre bland sexmännen. [RA bild-ID: C0031808_00044]
Måns Hansson skrivs för sin gård i Iggesund, ett av åtta skattehemman i byn, ännu i boskapslängden 1636. [Boskaps- m fl längder, Norrland, SE/RA/5119/9/15 (1636), RA bild-ID: A0021564_00180] Redan 1642 och ännu 1647 är det i stället en Erik Olofsson, en gift bonde, som skrivs för detta hemman. Men i mantalslängderna för 1645 [RA bild-ID: A0005725_00076], 1646 [RA bild-ID: A0001994_00097] skrivs nästan sist i längden, separat från de andra bönderna, Måns Hansson i Iggesund, som erlagt mantalspenning för en person. Åren 1648–1650 är det en Olof Olofsson som förestår hemmanet i Iggesund innan en Erik Olofsson åter tar över. (Om det rör sig om två olika Erik Olofsson eller en son eller bror till Olof Olofsson kan jag inte säga på rak arm, men domboksnotisen från 1657, refererad nedan, tyder på att det är en enda Erik Olofsson.) Måns Hansson är sannolikt identisk med den ”Måns Hanss(on) allena” som 1648 skrivs i slutet av mantalslängden, efter bonden på Fegärde-hemmanet [RA bild-ID: A0001996_00097].
Måns Hansson nämns som avliden i jordeboken för Njutånger 1651. Det åttonde och sista skattehemmanet om åtta öresland i Iggesund förestås då av Erik Olofsson. I marginalen är tillagt: ”Sal: Måns Hans Enkia vthi Igsvndh Frij i Lifstijdh ___ ½”. (Det sista avser att friheten gällde ett halvt kameralt hemman. Ett kameralt hemman/fullgärdshemman omfattade 16 öresland.) [Jordeböcker, Hudiksvalls län, SE/RA/55201/55201.25/5 (1651), uppsl. 147v–148r, RA bild-ID: A0059629_00158] I mantalslängden för 1653 står för Erik Olsson på hemmanet om åtta öresland i Iggesund noterat: ”H. K. M.ttz breff”. [Mantalslängder 1642–1820, Hudiksvalls län, SE/RA/55203/55203.25/8 (1653), fol. 109v, RA bild-ID: A0003311_00120] I riksregistraturet kunde man antagligen hitta det kungliga brev som det refereras till.
Måns Hansson och hustrun verkar inte haft barn som nått vuxen ålder. Hemmanet i Iggesund kom efter Måns Hanssons död i hustruns ägo, och övergick efter henne tydligen till hennes släkt. Den Erik Olofsson som skrivs för hemmanet 1651 hade tydligen fått överta hemmanet mot att syta och föda det gamla paret i deras livstid, om jag tolkat den domboksnotis rätt som Thomas hänvisade till: I domboken för Enånger-Njutångers ting den 29 maj 1657 tvistade en målsman för salig Måns Olssons barn i Stockholm med deras farbror Erik Olofsson i Iggesund ”om besittningz Rätten vppå Sal Måns Hanssons hemman i Iggesundh som ähr 8 öhre i skatt. Så vardt thet så aff Nembdhen öfwer wäget och afsagdt att alldenstundh Erich Olsson hafwer alt stadight warit widh hemmanet, och thet gamble mehnföra folcket så wijda befordrat som han medh tienst, wå[r]dh och warma effter macht sijne hafwer kunnadt giordt. altså behåller han hemmanet medh så skiähl, att han först betaler all bewijssligh gäldh, sädhan tillställer Erich Tommesson på barnsens wägnar för afträde penningar 5 R(iks)D(aler), och sidst hwadh dhem aff Huuss och Jordh effter godhe Mäns vtträchnings i Penningar kan tillfalla richtigdt tillfredz ställer, dher medh barnsens Målzman må om dess Penningar beställa och befordra,barnsnen till godo. Och derföre satte Erich Olufsson i löffte för sigh Borghmästaren i Hudichzwald först.[åndighe] Joen Mårttsson Quast, och Anund Toolsson i Iggesundh.” [Riksarkivet i Härnösand, Hälsinglands domsagas häradsrätts arkiv, A I a, Domböcker vid ordinarie ting, vol. 7 (1650-1658), SE/HLA/1040029/A I a/7, fol. 291v] Det ”gamble mehnföra folcket” verkar avse Måns Hansson och hustrun. Att Erik Olofsson kan åberopa självaste Hudiksvallsborgmästaren som sin löftesman är intressant.
"Vår" Måns Hansson Gammal, som till slut hamnade i Njutånger, var med tanke på tillnamnet troligen bror till Margareta Hansdotter Gammal, gift 1587* [oj - ser nu att jag felaktigt skrivit årtalet som 1687 i utgåvan av Johan Bures släktbok!] med Bureättlingen Petrus Kenicius, sedermera ärkebiskop. Margareta avled 1631 och på gravhällen över henne och maken, återgiven av Johan Peringskiöld, anges hon på latin vara ”dotter till borgmästaren i Gävle, Hans Gammal” (se mitt inlägg ovan 2020-01-06, kl. 22:08). Flera av Måns Hansson Gammals halv-fastrar och styvfastrar på Bureätts-sidan var gifta med borgmästare i Gävle, som framgår av tidigare inlägg, och det måste väl finnas någon gräns för hur många borgare Gammal det kunde finnas samtidigt i Gävle. Tycker jag ...
I sin släktbok nämner Johan Bure faktiskt en annan Måns Hansson i Gävle [person-ID: 2190], gift med Bureättlingen Malin Olofsdotter [person-ID: 1910], vars far Olof Mårtensson i Gävle var bördig från Teg i Umeå. Uppgiften är införd i Johan Bures autograf i ett tidigt skede av släktboken, som i sin första form är daterad februari 1613, utan senare ändringar. Alltså vid en tidpunkt då Måns Hansson Gammal ännu kan ha varit borgare i Gävle (men det måste förstås följas upp). Man kan dock inte utan vidare utgå från att det är ”vår” Måns Hansson. Som jag nämner i mitt inlägg ovan 2020-01-06, kl. 20:35, fanns det 1616 två Måns Hansson i Gävle utöver en Måns Gammal; 1617 är Måns Gammal och en av de två Måns Hansson borta.
Jag bifogar en uppdaterad version av släkttavlan för att göra det lättare att hänga med.