NULL
Skriv ut sidan - SV: Piteå tingslags häradsrätts arkiv, AII:28, nr 45 (bild 320 svar)
Anbytarforum
Titel: SV: Piteå tingslags häradsrätts arkiv, AII:28, nr 45 (bild 320 svar)
Skrivet av: Karin Desirée Granqvist skrivet 2023-11-12, 17:56
Den där texten var skrivet med inget bläck alls nästan.
Men hemmanet tillhörande Johan Ersson och Elisabeth Nilsdotter hade de sålt "försålt" till sonen Nils Eric Johansson och dennes hustru att "bruka och nyttja". Dottern Elisabeth Catharina Johansdotter liksom styvsystrarna Magdalena och Sara Johansdöttrar hade fått pengar för hemmanet istället.
Det är underligt att det står "styvsystrar" i bouppteckningen under "Fasta Egendomen" eftersom de sett till deras efternamn torde ha varit döttrar till Johan, och då i ett första äktenskap självklart eftersom Elisabeth Nilsdotter var efterleverskan. Kanske 'styvsystrar' refererat till både Elisabeth och barnen Nils Eric och Elisabeth Catharina: de två flickorna var Elisabets styvbarn, men de var även systrar till Nils Erich och Elisabeth Catharina.
Nils Erics hustru hette Anna Stina Svensdotter. De skulle alltså överta hemmanet, vilket förklarar "förgångna" i tidigare bouppteckning. Det "förgångna" tillhörde Elisabeth Nilsdotter.
Förgånga var vad föräldrar behöll för egen del i samband med avtal om överlåtelse/arv av ett hemman eller en gård. Förgånga kunde då vara ex. tre getter, en båt, fiskeredskap, en liten äng, en speciell möbel - jag har sett att ett par endast ville ha en säng som hustrun/mamman tagit med sig när hon flyttade in till maken efter det att paret blivit förgångapar hos sonen som övertog gården. Ibland inkluderade förgånga "en tunna rågkorn" eller liknande.
Förgånga varierade alltså från familj till familj, allt från boskap (dock ofta mindre såsom getter, får, svin, mer sällan nötboskap), någon eller några möbler, säd (som nämnts ex. 'en tunna korn/råg/vete' per år), en tunna smör per år, båt, fiskeredskap. Någon behöll en häst har jag sett. Morgongåvan behöll alltid hustrun.
Barnlösa par var ibland förgångsfolk där förgångsavtalet slutits med en släkting, ex. en systerdotter med make eller en brorsson med hustru, fast ibland också med personer som inte var släkt men sällan med totala främlingar även om det kunde ske ibland. En del - ex rika köpmän - investerade genom att köpa upp ödehemman eller hemman som var nära obestånd eller med en gammal person boende på, och sådana gånger kunde förgångsfolket bli okända för hemmansägaren. Sådant förgånga förekom i norra Sverige under 1600-talet och under tiden för Stora nordiska kriget när många hemman blev helt öde och/eller lades krono på grund av att alla på dem dött ut och inga släktingar fanns eller där ett par inte längre hade en son att vänta hem när krigen var slut.