Titel: SV: Anundsjö
Skrivet av: Per Sundin skrivet 2023-07-31, 19:26
Nja Tobias, du bör i första hand rikta ett tack till Lennart som hjälpt till att svara på din fråga för någon vecka sedan. Tänk efter hur Lennart skulle kunna uttrycka sig för att du skulle uppskatta hans försök att hjälpa dig, exv. att få dig att förstå att det verkligen står ”fahrbroder”. En viktig regel när det gäller alla form av forskning, är att försöka skilja på primär- och sekundärkällor. Primärkällor är kyrkoböcker, skattelängder och andra med forskningsobjektet samtida urkunder. Sekundärkällor är herdaminnen, släktböcker, uppgifter på nätet och muntlig tradition som gått i arv i flera generationer. Om det finns skiljaktigheter mellan primär- och sekundärkällor är det oftast primärkällorna som har företräde. När det gäller den aktuella diskussionen är det därför nödvändigt att behärska läsning av 1600-talsstilen för att kunna värdera innehållet i primärkällorna mot eventuella sekundärkällor och hävda en åsikt mot någon annan som verkligen kan läsa 1600-talstexter. Det är därför Lennart uppmanar dig att öva textläsning om du vill kunna ifrågasätta t.ex. Lennarts eller mitt sätt att tyda vad som egentligen står i primärkällan. Men i denna diskussion är jag faktiskt mest besviken på ”Rötter i Anundsjö”. När jag först fick den i min hand blev jag hänförd över den mängd fakta och fina illustrationer som den erbjöd. Mycket mer läsvärd än vår torra bok Anundsjö släkter och gårdar. Men diskussionen om Brebelius ursprung har fått mig att ifrågasätta sanningshalten i hela boken. Brebelius är som tidigare sagts inte omnämnd i vår bok, men väl hans tre systrar. Sjöberg påstår egentligen att vår uppgift om systrarnas ursprung är fel utan att kontakta oss och be oss kommentera hans upptäckt. Han verkar inte förstå det tryckta ordets inflytande över många människors uppfattningar om verkligheten jämfört med primärkällorna. Han påstår på s 277 o 369 att Nils och Pedher Christophersson var syskon utan att redovisa varför, dvs. Sjöberg hänvisar på s 369 till fotnot 17. Men i den källa som skulle kunna ha gjort det, db 1687 ht §11, så står det istället i hans avskrift strax ovanför, att de som i verkligheten var hans mågar var halvbror till Pedher Christophersson. Är detta ett medvetet sätt att blanda bort korten för att bevisa sin tes, att det var ”högst osannolikt att Tunäus skulle ha tagit miste om fadern till Nils Brebelius och därmed till alla de övriga syskonen”? Konsekvensen blir flera andra obevisade påståenden, att Nils Jonsson gifte om sig med Christopher Swenssons änka, att han dog tidigast 1649, att denna änka som han tilldelat arbetsnamnet Brita Persdr, skulle ”kanske” ha gift sig ”en tredje gång, nu med sin styvson Nils Christophersson” utan att redovisa orsaken till denna förmodan. Herdaminnet är i detta fall definitivt en sekundärkälla. Sjöberg hävdar att författaren Tunaeus måste ha haft tillgång till muntlig tradition. Denna är i så fall en sekundär källa i förhållande till domboken 1687 som redovisar hemmanets säljares släktskap med tidigare ägaren Pedher Christophersson.