NULL
Skriv ut sidan - SV: Hur finna kvinnor och barn i Vissefjärda
Anbytarforum
Titel: SV: Hur finna kvinnor och barn i Vissefjärda
Skrivet av: Marie Petersson Engnell skrivet 2023-07-30, 17:46
Hej, Om man tittar i mantalslängderna för Susingsborg http://lovkullen.net/Bygd/SusingsborgV.html så ser man Jonas framfart från 1770 och framåt. Jonas Gummesson Glader Grefling var något för sin tid så ovanligt som frånskild - han gifte sig 1769 med Eliana Nilsdotter från Åleberg i Algutsboda, och paret skilde sig ca 1773 (detta framgår bl a i Algutsboda AI:2 sid 302, AI:3 sid 247). Därpå gifte sig Jonas med Cecilia Bengtsdotter den 1776-07-06 i Karlskrona Amiralitetsförsamling.
I mantalslängderna för Susingsborg finns Jonas på plats 1770-1772. Han kallas då Jonas Gummesson, är gift och bonde. Sedan försvinner han från platsen 1772. 1773 är han tillbaka, nu som ensamstående, och redan nu kallas han för Jonas Glader, men han anges vara bonde, inte båtsman. 1774 försvinner han för gott från mantalslängden för Susingsborg. Men han måste ändå har bott där ett kort tag senare, eftersom sonen Gumme föds där 1776.
Jonas Glader finns inte i Blekinge Släktforskarförenings databas över båtsmän. Inte heller i förteckningen över båtsmän i Södra Möre https://www.diginpast.se/bmregister/index/default.html .
När man tittar på Markustorp i Madesjö så framgår det att där finns båtsmän som heter Glad. Men, åren 1772-1774 heter båtsmannen Nils Glad. Han kvarstår som avskedad båtsman 1775. 1776 har han ersatts av en båtsman som heter ??Inge Wipa??, och 1777 finns en ny Glad på plats, som såvitt jag kan se heter Jöran. Vid det här laget är vår Jonas på god väg att flytta till Greveshult, där han får soldatnamnet Grefling. Så han var nog inte i Markustorp, även om det kan tyckas ligga nära till hands. Förteckningen över båtsmän i Södra Möre (se länk ovan) listar vilka båtsmansnamn som förekommer i de olika socknarna. Samma gäller Båtsmansregistret hos Blekinge Släktforskarförening. En lång men troligen framkomlig väg är att nöta sig igenom mantalslängderna för dessa platser, med utgångspunkt från att Jonas kallas Glader redan 1772.
Nu tycker jag mig ha läst i en annan tråd (som jag tror att du, Pär, startade :)) att Cecilia Bengtsdotter troligen kom ifrån Måstad i Tving. Så en rote i närheten av denna plats, eller annan plats där hon bott före giftermålet, borde kunna ligga nära till hands.