NULL
Skriv ut sidan - SV: Skarpenfelt (Skarp von Felt)
Anbytarforum
Titel: SV: Skarpenfelt (Skarp von Felt)
Skrivet av: Markus Gunshaga skrivet 2023-06-10, 00:52
Vilka intressanta fynd, Magnus, och visst är Skarpenfeltarna trevliga juveler, Ulla? Jag är själv inte släkt med dem (mer än ”släkt till släkten”, om ens det), men genom åren har jag inte kunnat motstå att samla på mig uppgifter om Skarp von Felt och försökt lägga ihop pusselbitarna kring denna spännande släktkrets.
Den senaste pusselbiten sammanfaller med Magnus Lindskogs fynd rörande Gustaf Skarp von Felts arrest och dom, nämligen ett av de brev som Gustaf skrev till kung Gustaf III i maj 1775 vilket av någon anledning har hamnat i Riksarkivets ämnessamlingar och serien Personhistoria, Biographica 1500t – 1800t, volym S:I:S36. I brevet omnämner Gustaf att han vänt sig till kungen ett flertal gånger, men dessa vädjanden har uppenbarligen varit för döva öron och det är endast detta brev jag lyckats snoka fram. Överst på brevets framsida står det ”Gustaf Skarp von Feldt at antingen emot borgen blifwa ur Arresten endtledigad, eller ock at få blifwa här qvarsittande. Inkom d: 16 Maii 1775.”, och längst ned på samma sida står det att brevet ”1775 th: 22 Maji föredr: i K: M:t Just: Rev: vis cap: gm öppet utslag anmäles hos K: Mt D:o D:o anmält hos Kgl: Mt:”. Brevet är väldigt poetiskt och högtidligt skrivet, och om Gustaf Skarp von Felt själv skrev det – vilket han antagligen gjorde, han var ju notarie – hade han verkligen skrivartalang:
”Stormägtigste Allernådigste Konung!
Den wisa Solon, har af naturens ljus kunnat säga: för döden är ingen lyckelig, enär en uplyst Christen långt efter kunnat intyga: at den fattiga ser sin föda borttwika, och mister långt mer? Jag menar sin timmeliga wälfärd.
Jag gjör mig en gladelig plickt, af en sorgelig åminnelse, då jag inför Eders Kongl. Maij:t min allernådigste Konung, i desse rader måste å nyo, allerunderdånigst föredraga; huru jag, fådt kännas wid den swåra frihet eller beklageliga fördel, at under Njo månaders arrest ärfara, en fullkomlig wisshet, af dessa sanningar.
Eders Kongl: Maij:ts makalösa allernådigste nit och ömhet för stadgars helgd, bestånd och lydno, äro de råmärken, hwarwid jag efter min underdånigste tanka, tryggadt mig, skulle hägna en uppenbar oskuld, och till rättelse för en del domare, at afstå med sin förra tilltagsenhet.
At nu nalkas Tronen med konsilad sak; at klaga utan ordsak eller söka en mild, nådig och rätt älskande Konungs allernådigste hjelp och kraftägande rättelse utan liden oförrätt, äro wida afskilde, ja aldeles aflägse från min menlösa afsikt, som allerunderdånigst endast är, at lefwa laglydig, under en så stor och rättwis Konung.
Den oförrätt Söder Kämners Rätt igenom Arrestering mig oskyldigt tillfogadt; då Eders Kongl: Maij:ts Nummer Lotterje Direction mig till wittne åberopadt, de lagliga skjäl jag till mitt förswar och oskyldighet hos Kongl: HofRätten ingifwit och hwaröfwer jag med wisshet förestält mig få åtnjuta Lag till godo har jag igenom igenom flere böneskrifter allerunderdånigst wågat föredraga Eder Kongl: Maij:t.
Åtankan at winna Eders Kongl: Maij:ts nåd härutinnan har under min Arreste tid smickrat mitt allerunderdånigste hopp, at blifwa frälst ifrån ett förestående öde och min totala undergång; enär jag på det högsta blottstält min timeliga wälfärd för at hjelpa Eders Kongl: Maij:ts Nummer lotterje ifrån det bedrägerie, som flera sammangaddade bedragare sökt anställa.
Lefwadt tillika uti aller underdånigste förtröstan at mine underdånigste Subliquer, skulle haft den lyckan framkommit för Eder Kongl: Maij:ts nådigste åsyn och skärskådande; men derom lämnar min continuerande belägenhet mig en hel annan öfwertygelse.
Allernådigste Konung! Dristigt men blott i afseende och förtröstan på Eders Kongl: Maij:ts Nåd, har jag wäl för pass fjorton dagar sedan wågat igenom Herr Öfwerste Lieutenanten och Riddaren Gyllenstorm allerunderdånigste böneskrift till Eder Kongl: Maij:t inlemna, i en sak som ännu återstår och ankommer på hela min timmeliga wälfärd; men allerunderdånigst föreställer mig det Eder Kongl: Maij:ts högst priswärdigaste och dyra gjöromål har betagit ett nådigt tilfälle at allerunderdånigst genomögna mitt allerunderdånigste anliggande och se till den nöd hwaruti jag befinnes; wågar mig therföre med thenna min böneskrift allerunderdånigst för Eders Kongl: Maij:ts allernådigste utslag öfwer det bedrägeriet som skjedt emot Eder Kongl: Maij:ts Nummer Lotterje, har jag allerunderdånigst intagit, det Eders Kongl: Maij:t behagat i nåder tils widare fastställa Eder Kongl: Maij:ts Swea HofRätts Utslag i den del mig rörer ock at jag således fölgackteligen bör till Malmö Stad under bewakning nedsändas at derstädes undergå ransakning uti de omständigheter hwilka för detta extra Cancellisten Tollsten såsom Nummer Litteriets bedragare sökt til jäf i mitt wittnesmål emot mig anföra.
Allernådigste Konung! De af Tollsten uti största arghet och afwund emot mig angifne grofwa brott och då han med största ifwer sökte sin winning samt Eder Kongl: Maij:ts Nummer Lotterje filutering, hoppas jag allerunderdånigst ej må blifwa mig til last lagde och förordsakade mig widare Chican än dem mig redan medelst en swår arrest öfwergådt; häldst jag är öfwertygad det en framtid skall utwisa min oskuld samt at ingen menniskja med skjäl skall kunna sätta en sådan skamfläck på min lefnad fast Tollsten som tyckte i anseende till mine swaga wilkor sig kunna säga på mig hwad honom behagade i tancka at utföra emot mig då han redan trodde sig wara en mägtig man samt äga gynnare, i en lång och widlöftig process.
At desto bättre utröna detta angifwandet emot mig hade jag förmodat det Eder Kongl: Maij:ts Swea HofRätt då intet afseende gjordes på alt hwad jag till min oskuld anförde, skulle under sakens förehafwande efter min begäran skrifwit till landsorten och därstädes efterfrågat detta målets rätta sammanhang och förhållande; hwarigenom jag är öfwertygad, at långt för detta hafwa undwikit en arrest som i många delar satt mig på lyckans widrigaste trappsteg.
Min Allernådigste Konung Jag lefwer i den allerunderdånigste förtröstan det Eders Kongl: Maij:t allernådigst icke tillräcknar mig som last, at i min underdånigste tanka från barndomen är influtit och ännu anhängig, att fattigdomen medförer widrigheter, förackt, förföljelse och sällan någon lag, utan genom många swårigheter och obehageliga öden; Jag föreställer mig således allerunderdånigst, at däräst jag ej warit fattig, utan ägt någre betydande gynnare härå orten som främling, hade hwarken Söder Förstads Kämners Rätt handterat mig på ett emot Lag stridigt sätt, eller hade Hof Rätten warit :/ wid mitt lidande :/ efterlåtne at ju icke i min landsret gjordt sig underrättade om denne sak; jag hade icke eller undergådt såsom Swänsk Adelsman och hwilken oförwunnen ej förlorar sine rättigheter, det hårda öde uti Eders Maij:ts LifGardes Högwackt, hwaräst jag bordt åtnjutit beskydd; men i det stället, af en kitslig wackthafwande med wärja hårdeligen öfwerfallen.
Uti denne senare så wäl som uti förra omständigheterne, skall den Alsmägtige Guden under min lefnad och på den yttersta dagen, wara mitt wittne, at jag icke åtnjutit den rätt, som lagen förunnar hwar Swänsk undersåte;
Min Allernådigste Konung! Jag understår mig icke i underdånighet at härå gjöra något åtal utan häldre will lida den Tort och oförrätt, mig härutinnan öfwergådt ty igenom hwad medel will wäl den fattiga wisa sin lidna oförrätt.
Mildaste Allernådigste Konung! Aller underdånigst är mig bekant det Eder Kongl: Maij:t af Kongl: Nåd och mildhet, mången en grof Syndare och flere brottslige Undersåtare allernådigst förlåtit; hwarföre skulle jag nu icke äga den underdånigste förhoppning at då jag nalckas Eder Kongl: Maij:ts höga Tron winna en nådig hjelp uti en omständighet hwarpå hela min ungdoms lycka ankommer. Det torde nu således falla uti Eders Kongl: Maij:ts Allernådigste åtanka at för det brott som Tollsten mot mig angifwit, har ingen ifrån min landsort antingen mig anklagadt eller härifrån requirerat; Therföre wågar jag nu i djupaste underdånighet bönfalla, det täcktes Eders Kongl: Maij:t allernådigst, och för at skydda min wälgång tillåta, det måtte jag, antingen emot giltig Borgen utur Arresten endtledigas och min oskuld å daga lägga, till dess wederbörlig skrifwelse til Eder Kongl: Maij:ts Befalningshafwande i Malmö afgådt, rörande denna sak; Så hoppas jag allerunderdånigst icke undergå det hårda öde, och timmeliga Chican, at med Kronomedel som en ogjärningsman genom landet transporteras; wärdes therföre Allernådigste Konung! behjärta detta mitt underdånigsta åliggande, så kan jag med Job trösta mig thermed; at Herren gaf och Herren tog, Han kan ock en gång enär honom täckes återgifwat; nemligen Eders Kongl: Maij:ts Nåd i detta mitt allerunderdånigste ämne till min wälgång.
Med aller undersåteligaste nit och trohet, framhärdar jag till mitt sidsta i djupaste underdånighet. Stormägtigste Allernådigste Konungs Eders Kongl: Maij:ts
allerunderdånigste och tropligtigste undersåte Gustaf Skarp von Feldt v. Notarius en olyckel: arrestant.”