På bilden har du strukit under rubrikerna Skattehemman och Kronohemman. Alla gårdar som står under rubrikerna tillhör resp. jordnatur. Det finns alltså bara en jordeboksgård (ett hemman) som är skatte, medan resten alla är krono.
Jordeboksgårdarna i Skånes stora byar har normalt bara ett nummer i jordeboken, medan man på andra håll oftast har namn, t.ex. Västergården och Östergården (med eller utan nummer). En jordeboksgård kunde ha flera brukare, som kunde ha olika stor andel av gården och betalade sin resp. andel av jordeboksskatten.
Jordeboksskatten (den s.k. räntan) var för varje jordeboksgård indelt ('öronmärkt') att användas till ett visst ändamål. Vissa gårdar (endast krono) var indelta som boställen åt kronotjänstemän (officerare, länsmän m.m.), andra (både skatte och krono) betalade en del av tjänstemäns löner (t.ex. en del av landshövdingens lön), en del var indelta som rusthåll o.s.v.
Att rusthållare var skattefria är en vitt spridd myt. Man betalade inte in skatten till kronan, men använde den i stället till rusthållets kostnader. Du kan läsa mer om detta i Båhus Arkivguide: Rusthåll, rotar och boställen (http://bahus.arkivguiden.net/ba04/ba04002.shtml). (Den sidan har rubriken Båhusläns regemente, men rusthållen fungerade i princip på samma sätt vid andra regementen. Dock går sidans länkar till andra sidor med text om delvis speciellt båhuslänska förhållanden, som jordnatur m.m.)
När en skattegård var indelt som rusthåll, så brukar det vid gårdsförsäljning stå att jorden säljs "med dess mundering" eller liknande formulering. Det är då rusthållet som avses. Rustningsrättigheten hade ett ekonomiskt värde, liksom hästen samt soldatens och hästens utrustning som rusthållaren ägde (vapen stod dock kronan för).
En kronogård ägdes av kronan, men själva rusthållet kunde alltså ärvas och säljas. Dock skulle varje ny rusthållare godkännas och också presentera en borgensman som kunde, med sin egen gård som säkerhet, garantera att rusthållaren uppfyllde sina skyldigheter. (En skattebonde som var rusthållare behövde ingen borgensman, han hade ju sin egen gård som säkerhet.)
Tack för ett informativt inlägg. Om ett (krono)-rusthåll såldes, registrerades det i domboken som en "vanlig" försäljning av en gård?
Du skriver ovan att man var tvungen att ha en borgensman när man köpte ett krono-rusthåll, var registrerades denne? Har inte sett något sådan i Rusthållsförändringsförteckningar.
En liten avstickare, men var det vanligt att hela byar var ägda av kronan?
Gällande Evas tidigare inlägg, så förstår jag nu att det är skillnad på dessa två "arkiv" och volymerna skiljer sig åt en del i antal: https://sok.riksarkivet.se/digitala-arkiv?Arkivsok=jordeböcker&Lan=0&Arkivtyp=Alla&EndastDigitaliserat=true&page=1&postid=Arkis+a09749c2-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&prependUrl=%2fdigitala-arkiv&vol=n&ct=100&inc=2&exp=y&s=Balder (https://sok.riksarkivet.se/digitala-arkiv?Arkivsok=jordeböcker&Lan=0&Arkivtyp=Alla&EndastDigitaliserat=true&page=1&postid=Arkis+a09749c2-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&prependUrl=%2fdigitala-arkiv&vol=n&ct=100&inc=2&exp=y&s=Balder) och https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+314b6715-5fc8-4c7a-bfe2-34aacef533c4&s=Balder (https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+314b6715-5fc8-4c7a-bfe2-34aacef533c4&s=Balder)
Jag hittade i den första länken här ovan Jordeboken för 1740 och där finns en annan ägare till Hög 20 än Mickels broder Wållermar, så ägarskiftet måste ha skett mellan 1740 och 1742 men ändå finns det inte med i Rusthållsförändringsförteckningar... Har inte heller hittat något "backup"-arkiv över dessa så som med Jordeböckerna ovan.