Riksarkivet har fotograferat det exemplar av jordeboken som finns i Kammararkivet. Arkiv Digtal har fotograferat det exemplar av jordeboken som finns i Malmöhus läns landskontors arkiv.
Söker du Rusthållsförändringsförteckningar via Riksarkivets söksida hamnar du i Malmöhus läns landskontors arkiv. Hos Riksarkivet finns alltså inga kopior. https://sok.riksarkivet.se/arkiv/wk373jabPqsJRAiVTUpvV2
Hej Eva, ja det har du rätt i, det var jag som uttryckte mig felaktigt. Menade det jag hittade hos SVAR.
Jordeböckerna, liksom mantalslängderna, upprättades i flera exemplar.
De jordeböcker som finns hos SVAR/Riksarkivet är Kammarkollegiums exemplar, som finns i Riksarkivet (alltså det egentliga Riksarkivet, i Stockholm). Arkivförteckning (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/55201/55201.12).
De jordeböcker som finns hos Arkiv Digital är landskontorets (länsstyrelsens) exemplar, som finns i landsarkivet i Lund (som i dag officiellt kallas "Riksarkivet" i Lund). Arkivförteckning (https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/LLA/10899-2/G%20III%20a) (AID a2668).
När det gäller jordeboksgårdarna i Hög, n:r 11 (som nämnts i tidigare inlägg) och 20, så står båda under rubriken Kronogårdar i jordeboken 1754 (s. 739 och 740; AID v371201.b1440.s739).
Det är då alltså bara själva rusthållet som har överlåtits/sålts, alltså rustningsrätten samt häst och mundering.
Hej Jörgen, tack för info.
Det var 1754 som jag tittade i när jag svarade att Hög 11 och 20 inte var krono- eller skattehemman. Bifogar en bild på hur det ser ut. Om 11 och 20 är kronogård, ska jag tolka det som att alla gårdar i Hög är kronogårdar?
Din sista mening förstår jag inte riktigt, ska jag tolka den som att personen som hade t.ex. Hög 20 inte ägde gården utan arrenderade den av kronan mot ett arrende men att han inte behövde betala någon skatt p.g.a. att han hade ett rusthåll? Då han inte ägde själva gården så gick den ej att sälja utan det han sålde var skattefriheten som rusthållet innebar?